Göteborgsposten – 27 mars 1867, sida 2

Walevski: Hr Thiers, ni bar ej ordet och får icke sjelf taga det. Statsministern Rouher: Hr Thiers afbryter mig här med en våldsamhet, till hvilken jag har hela huset till vittne. (Jal jal -rörelsen fortfar). Jules Favre och Jules Simon tala midt under larmet, men deras ord kunna ej höras. Walewski: Rörelsen inom församlingen hindrar mig från att uppsatia afbrotten, och jag kan derför ej kalla dem, som göra dem, till ordningen. Statsministern Rouher: Jag har blott uppfångat ett enda ord af hr Thiers afbrott, nemligen ordet preskriber-d. och det emot lagen. (Rop: till ordningen! till ordningen!) Walewski: Jag fordrar tystnad och kallar en hvar till ordningen, som tillåter sis afbryta förhandlingarne. Statsministern Roubor: Jag vill svara den ärade hr Thiers, att jag hvarken velat vålla honom sorg eller hos honom framkalla något obehagligt minne; jag vill biott bekräfta ett faktum, neml. att det franska samiuudet räddats från anarki. (Våldsamt af brott från flera bänkar). Om j tron, att detta slags skoj skall förmå mig ändra öfvertygelse eller bringa mig till att sorstummas, så misstagen jer (bra! bral). Alltså — det är nationalitetsoch folkauveränitetsprincipen, som på ett högtidligt och regelbundet sätt skapar regeringarne. Detta är deras enda legitima grundval. De, som protestera mot iolkets suveränitet, äro endast upprorswakare (bifall och larm. Thiers, Jules Favre, Pelletan och Picard resa sig och tala, utan att kunna höras under det döfvande oväsendet). Walevski: Hr Thiers, ni har ej ordet. Kammaren har hört er med uppmärksamhet; jag uppmanar nu er att göra detsamma och ej i hvarje ögonblick afbryta ministern. Statsministern Rouber: Jag upprepar, att de, som angripa de bestående institutionerna äro upprorsmakare och ingenting annat. (Buller. — Göm rest Nn tills i morgonl) Jag önskar att få sluta denna episod! Jag har ej afögtligt framkallat den, det såger jag öppet; men för hvalje gång oppositionen bringar denna sak å bane, skall jag nedlägga en kraftig protest (godt! mycket godt!). Boerryer: På det hofsammaste språk svarar pi med förnärmelser. En röst: Det är en koalition! Nonbel: Alla masker falla! Markis Pir: Detta bevisar nyttan af d. 2 Dec. och dessutom nyttan af (Seineprefekten) Haussmanns kaserner (larm). Rouher: För att få slut på denna första punkt, förklarar jag i regeringens namn, att folksuveräniteten är den princip, på hvilken hon anser sig med rätta beserad; men hon anser sig ej berättigad, att i kraft af denna princip bringa de andra nationerna i oro och oordning. Hvarje folk kan i utöfningen af sin suveränitet välja sig den regeringsform, som bäst austär desamma! (mycket bru). j Ancel: A la bonheur! (nytt larm). Rouher: Har jag någonsin sagt motsatsen, hr Ancel? Jag sade således, att vi akta de andra ländernas autodomi och suveränitet (larm). Dagen etter denna stormiga debatt mottog Jules Favre på morgonen en deputation af studenter, som lyckönskade honom och tackade honom för det mod och den talang, han sunder debatten visat. Thiers återigen till8 I bragte oaktadt sin trötthet (mötet varade från kl. 2 e. m. till något öfver 8 på aftonen) hela natten på -Moriteurstryckeri, för att läsa 0 på sitt tal. Utan tvifvel skall underrättelsen om PreusI sens alliansfördrag med samtliga sydtyska staterna, hvarigenom Frankrike står ännu mera hotadt, öka jäsningen uti Frankrike, hvarifrån skritoes till danska Dagbladet?: Offentligsörandet at dessa alliansfördrag betraktas som ett öfvermodigt hån af Bismarck; man är isyninerhet förbittrad öfver, att han först demaskerade detta batteri, då törhandlingarne i lagstiftande kären ang. Tysklands angelägenheter voro afslutade. i At vigt är nu för Frankrike att så reglera sina gränser, att det kan stå tryggadt mot angrepp, ty det är ingalunda omöjligt, att I Frankrikes säkerhet verkligen är hotadt af en koali tion. Det är derför som Frankrike skafsat sig Luxemburg af Holland. Omröstning kommer dock att der företagas. Fråga är nu, som här icke måste uppstå en direkt anledning till torveckling mellan Preussen och Frank:rike, ifall det förra ej vill i godo draga sin I garnison tillbaka från Luxemburgs fästning, , hvilken naturligen upphört att vara tysk förbuudsfästning, alldenstund förbundet upphört. ; I händelse af en omröstning i Luxemburg, tvislar ingen på, att befolkningens stora ; flertal skall uttala sig för en anslutning till i Frankrike. Den kejserl. prinsens tillstånd är, enl. Constitutionnel. , mycket bättre och företer ej mera någon fara. Till franska utrikesministeriet har från vera Cruz med atlant.ska kabeln anländt en depesch af d. 16 d:s. Denna dag var hela den transka expeditionskåren i Mexico under marskalk Bazaine inskeppad och begaf sig, med La Roncicre le Noury i spetsen, på hemvägen, Åuskorsetton Phlegeton stannade ensam qvar såsom stationsskepp i Vera-Cruzs farvatten. Konungen al Preussen firade d. 22 d:s i Berlin på ett mycket högtidligt sätt sin 71 födelsedag. Konungen hade med anledning af dagen och tll tack för Guds rika nåd etter så tunga strider och för den återvunna freden7, beslutat uppföra en ny domkyrka i Berlin på samma ställe, der den gamla domkyr