— Ingen stöld i ordets vanliga betydelse, och den pistol som ni hörde aflossas riktades af honom mot en af karlarne, hvilken syntes böjd att göra affärer för egen räkning. Något blef dock taget. — Hvad var det? frågade mr Lester seende omkring sig liksom för att öfvertyga sig om att stolar och bord voro på sina platser. — Har ni undersökt er kassakista? — Nej. Mr Lester vände sig om och betraktade kistan. — Jag förmodar att han ville skaffa sig besittning af ett visst dokument i afseende på penningar som han tror sig berättigad till, men hvilka ni behåller. Och jag tror att han lyckades. Efter ett ögonblicks förvåning drog mr Lester hastigt ett par nycklar ur fickan och låste upp kassakistan. Dokumentet var verkligen försvunnet. — Ni inser nu er sons motiv, återtog mr Blair. Jag försvarar honom ej, kom ihåg det, men åtskilliga personer kunna anse honom ha egt rätt att genomläsa sitt eget dokument, hvilket likväl ni nekade honom. — Ämnar ni att häkta honom? frågade mr Lester, hvilken nu tog sig högst bedröfligt ut, såsom de flesta göra, då de blifvit öfvertygade om ett mindre hederligt uppförande, och han visste med sig att sådant hade det varit hvilket han hela tiden iakttagit mot Wilfred. — Att häkta honom hör icke mig till. Ifall ni vill det så kan ni sända en begäran derom till inspektor Bent. Er son må bli straffad, men jag tror ej att han skulle bli