Göteborgsposten – 21 mars 1867, sida 2

— Jug har haft mina skäl derför. Möjligtvis är ett af dem min grannlagenhet att ej alltför hastigt vilja frånrycka lord Dane hans titel och inkomster. Det låg ett grymt gäckeri utbredt öfver hans ansigte under det han talade. Lady Adelaide Lester blef bestört då hon insåg fulla betydelsen af dessa ord. Hon hade ej tänkt på detta förut. — Ja, det är sannt; då ni är här kan Herbert ej vara rätta innohafrvaren, sade hon langsamt. Ni — miste — vara — lord Dane! — Jag är lord Dane. Herbert är det icke och har aldrig varit det. — Men hvarföre har ni då ej återvändt för att antaga er titel? — Jag visste ej att jag hade en titel att antaga. Förstod ni ej hvad jag sade — att jag trodde lord Dane vara min bror Geoffrey? — Jag förstår, jag förstår; mit hufvud är fullkomligt förvirradt. I detta hänseende skall det bli ett svårt slag för honom. Utan tvifvel. Jag hör ati det går ett rykte om att han söker vinna Maria Lesters band. Ett vackert barn! Jag kan endast tänka mig henne sådan hon var i de gamla tiderna. — Huru har ni fått höra det? utropade lady Adehaide. ö — Jag får höra de slesta sakor, var det bekymmerslösa svaret. Gynnar ni hans förhoppningar? — Jag hvarken gynnar eller missgynnar dem. Jag