Göteborg d. 18 Mars 1867. I Norge pågår f. n. en ganska hältig meningsstrid, hvilken synes rycka sinnena mer och mer med sig. Tidningar och tidskrifter äro fulla med uppsatser rörande denna kamp, och tillochmed nya blad uppstå, lör att tjena som organer för de tornerande. Tvisten gäller det gamla temat om Åamalgamationen med Sverige, hvilket orosfrö vi en tid hyste den öfverspänsa förhoppningen aldrig mera skola ge anledning till något utbrott af partilidelser, alldenstund man i Norge borde hört, insett och låtit sig öfvertygas om, att ingen här i Sverige tänker på någon amalgamering af Norge. Det skandinaviska sällskapet i Kristiania, tör hvilket prof. Broch står i spetsen, har i sakrika föredrag sökt utveckla nödvändigheten al att Sverige och Norge, medan tid är, befästa de unioneila banden så mycket som möjligt, på det icke i en kritisk stund, hvilken kan under Europas nuvarande osäkerhetstillstånd när som helst inträffa, de båda förenade rikena må råka i någon oenighet, som skullo för de skandinaviska ländernas sramtida öde bli at den största fara. Bland de vigtigaste gemensamhetssrågorna är den om ett gemensamt sorsvarsvasen, så ordnadt att de bäda ländernas sjeltständighet och säkerhet kunna vara betryggade. Detta ordnande har skandinaviska sällskapet med patriotisk värme töroruat, klart inscende svårigheterna at att längre uppskjuta dermed. Men ätven hari se andra norsk-norrman amalgamations-ider, hvartor nämnde sällskap och dess medlemmar ätven på det våldsammaste angripas. Vi ha förut några gånger i förbigående omnämnt advokaten Dunkers skrift om Revision af Forenings-Akten. Denna, som vi helst skulle velat ölverlemna åt glömskan, men hvilken, på grund at den i Norge pågaende starka rörelsen, ej längre tår al vs3 iemnas oberörd — hvar:ör vi ock med snaraste skola upptaga den till behandling —, denua skrift uppträder på det bestämdaste emot alla försök att närmare betista Uuionen mellan Sverige och Norge — förrän Daumark tagits med. Den är egentligen ett Indieg mot Skandinaviska Sallskapet, som den vill motarbeta, och em partiskrift mot Åamalgamatrionen. Vi kunna lätt törstå ömtåligheten hos en viss del af norrmännen. De äro varma patrioter och vilja tramför allt hålla på sitt tosterlands sjeltständighet. I ett närmande till