lagarne, att det för deras skull vore skäl att göra någon lagforandring. För närvarande funnes det ett större behof af tillfälle till Guds ords betraktande; vore det nu meningen att genom borttagande af de illfällen, som för detta ändamål finnas, bevisa att letta s. k. extraordinära behof ej kan af statskyrkan illfredställas? Den förste talaren hade såsom stöd infört den heliga urkunden, hvars språk: Åsex dagar skall du arbeta skulle bevisa att dessa borde egnas endast åt arbetet. Men tredje budet lydde ju: Tänk på att du helgar hvilodagen, och i samma kapitel står dessutom: Åaju dagar skall du offra horranom. I gamla testamentet firade man visserligen sabbaten hvar sjunde dag, men derjemte hade judarne sina stora roligiösa fester. Man hade anfört vår religionsstiftares exempel och dermed velat bevisa sin sats; men man borde erinra sig att Jesus (tal. nämnde ogerna detta namn under en diskussion) ingenstädes uppträdde mot firandet af sabbaten. Paulus hade blott ifrat emot den judiska uppfattningen af dessa bruk. Och hvad Lather anginge, så kunde väl ingen, som hade någon kännedom om denne man, påstå att han på något sätt ifrat emot tillfällen till Guds ords hörande. Det var endast öfver dyrkandet af helgon som den store reformatorn uttalade sin förkastelsedom. Det vore väl sannt, att i kalendern annandag jul vore antecknad som en dag till helgonens och Marie-bebådelsedag till jungfru Marias ära; men man behöfde blott slå upp evangeliiboken för att finna att predikotexterno hade ett helt annat syftemäl. Tal ville ej med sin röst bidraga till framgången af ett förslag, som uteslutande hade afseende på de materiella och jordieka intressona och hvarigenom det skulle lemnas husbonden och arbetsgifvaren fribet att beröfva tjenaren och den fattigare klassen några af de tillfällen, som nu finnas för tillfredsställandet af det religiösa behofvet. Trodde väl motionären, att med dessa sex dagar skulle vinnas mera kraft och duglighet till fosterlandets försvar, om de användes på det sätt motionen antydde, än om svenska medborgare på dessa dagar uppträdde i herrans tempel. Svenska hjeltemodet hado alltid varit störst, då krivarit lifvade af en sann gudsfruktan. Yrkade bifall. Förutom ofvannämnde, uppträdde en stor mängd andra talare för eller emot motionens syfte. Sedan öfverläggningen förklarats afaluvad framställdes proposition å bifall till utskottets betänkande, som vice-talmannen ansåg hafva blivit med ja besvarad. Votering begärdes, och sedan de talare, som framställt särskilda yrkanden, afstått från dessa, antogs till kontraproposition ett förslag af frih. Alströmer, att betänkandet skulle läggas till handlingarne med förklarande att kammaren läte vid utskottew asstyrkande bero. Vid anställd votering segrade den förra meningen med 82 röster mot 77. Till statsutskottet lära i Fredags från de särskilda utgiftsafdelningarna hafva inkommit förslag till utlåtanden angående regleringen at utgifterna under riksstatens 1:sta till och med 7:de hufvudtitlar. Bevillningsutskottet har i Fredags börjat behandlingen af ett från dess tredje afdelning inkommet och sedan sistl. Tisdags på bordet hvilande preliminärt förslag till betänkande angående vilkoren för bränvinstillverkning samt dervid, med ändring af hvad gällande författning bestämmer och med erkännande af hvad afdelningen i ämnet föreslagit, efter votering beslutit att tillstyrka, det bränvinstillverkningen må, med inskränkning endast at hvad 2 i k. förordningen d. 26 Okt. sistl. år beträftande Sönoch helgdagar innehåller, vara tillåten under hela året och under hvilka eller huru många terminer som helst, och bestämdes dessas antal böra blifva 24, hvilka taga sin början d. 1 och 16 i hvarje månad. Utskottet beslöt vidare, jemväl efter votering, att, i likhet med hvad afdelningen föreslagit, bibehålla nuvarande minimum för tillverkning pr dygn, neml. 300 kannor, men att deremot den utaf afdelningen bibehällna bestämmelsen rörande maximum, 1,000 kannor pr dygn, bör ur författningen utgå. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 6 har i Fredags afgifvit betänkande (n:r 2) i anledning at en utaf hr J. Borg väckt motion om befrielse för skeppare å svenska från inrikes orter kommande fartyg eller båtar att vid insegling förbi någotdera af inloppen Furusund, Södertelje eller Dalarö anlägga för undergående af tullvis :at.on. — Utskottet, som icke delar motionärens äsigt, att riksdagen eger besluta den föreslagna förändringen, har likväl på grund af den tidsförlust, som genom dessa visitationer uppkommer, samt deras i allt fall bevisade otillräcklighet, hemstäldt,