Från Riksdagen. I förgår hafva kamrarne anställt val a. ledamöter i opinionsnämnden, som enligt 103 8 R. F. och 69 S R. O. skall yttra sig öfver högsta domstolens ledamöter, huruvida de gjort sig förtjenta att bibehållas i sitt vigtiga kall eller om de anses böra skiljas från utöfningen af konungens domsrätt. Dertill utsågos: af Första kammaren: hrr Schartau, trib. Stael v. Holstein, Sahlin, G. Ekman med 67, Casparson, grefve C. E, Piper, grefve J. O. Mörner, frih. Koskull, Trolle, gretve C. G. F. Piper, Brummer, Storckentelt, frih. Tersmeden, Nisser med 66, frih. Sprengtporten, v. Koch, Hj. Croneborg, Rettig med 62, Odelberg, gretve H. L. Hamilton, frih. Hermelin, filh. A. OC. Raab, Adlersparre, Beckman med 61 röster. (Till suppleanter utsågos af denna kammare hrr Fåhreus, Herlenius, frih. Gyllenstjerna, Reutersvärd, Selander, Ehrengranat med 61 röster hvardera.) Af Andra kammaren: hrr A. J. Landström, Ola Nilsson från Kristianstads län, E. J. Jansson, L. D. Andersson från Wermland, J. Sjöberg, L. Arvidsson, C. J. Bergman, R. T. C. Busck, A. V. Chenon, C. J. Gratstrom, S. Hansson, And. Persson från Kristianstads län, P. U. Ljuslin, O. Nilsson trån Westerbottens län, C. Orre, S. Palmgren, A. Rydberg, J. Sjögren, J. Säät, O. Wijk, L. Öhlin, And. Jonsson från Wermland, N. Nilsson trån Malmöhus och O. Pettersson från Kronobergs län. Denna nämnd sammanträdde i förgår afton kl. 6 i Första kammarens sessionssal. Enl. 69 8 i Riksdagsoraningen framställdes trågan: -Skall omröstning anställas till uteslutande af någon bland Högsta domstolens ledamöter? Frågan besvarades med nej, hvarefter nämnden upplöstes. För öfrigt förekommo i sammanträdena i förgår två frågor af någon vigt till afgörande. Den första var frågan om talmansarvodet. Såsom man torde erinra sig, har statsutskottet atstyrkt den väckta motionen om tilldelandet åt talmännen at någon godtgörelse för de kostnader, de i denna egenskap få vidkännas. Första kammaren beslöt med 52 röster mot 40 att vid denna utskottets atstyrkan låta bero, ett beslut, gonom hvilket kamma rens majoritet undvek att godkänna utskottets motiver, som beteckna den itrågasatta ersättningen såsom grundlagsvidrig. Vid en föregående votering om koniraproposition atgåtvos 40 röster till bifall för hr Wallenbergs reservation. — I andra kammaren visade sig deremot eu stark mening för obetingadt bifall till utskottets yttrande. Blott ett par ledamöter yttrade en motlsavt mening. Högst intressanta ötverläggningar förekommo i båda kamrarne angående det inköp för bankens räkning af riksgaldskontorets obligationer till värde al omkring 2,600,000 rdr,! som af bankofullmäktige beslöts förl. vår och hvarigenom fullmäktige möjliggjorde ättalet med Skandinaviska kreditaktiebolaget. Åtsärden attackerades dels derföre, att fullmäktige i beslutit denna betydliga operation, utan att höra de då församlade ständerna; dels derföre, att den förmenades innefatta en för bankens säkerhet vådlig sammanblandning at bankens och statens affarer, dels slutligen derföre, att åtgärden förmenades ba minskat bankens förmåga att bispringa den allmänna rörelsen. Det försvar för bankotullmäktiges åtgärd, som blef densamma i båda kamrarne till del, ledde i första kammaren till ett förtroendevotum åt fullmäktige, i det kammaren nåstan enhälligt antog det af hr Wallenberg töreslagna beslut, att obligationsinköpet icke föranledde någon erinran. I andra kammaren lades utskottets framställning i ämnet till handlingarne utan någon anmärkning, sedan öfverläggningen visat sig utöfva det inflytande, att en och annan af de talare, som påyrkat ett klandrande yttrande