Göteborgsposten – 28 februari 1867, sida 2

misstänka att någon af mitt tjenstefolk gömt undan skrinet. Det var likväl en omöjlighet. — Och hvarför har ej Bent omtalat detta för Lydney? — Det har han gjort; han omtalade det straxt. — Ursäkta mig lord Dane, men just detta förhallande finner jag ej riktigt klart. Om polisen försäkrat Lydney att skrinef ej finnes i slottet, huru kan ni då förmoda att hans afsigt med inbrottet är att söka efter skrinet? Lord Dane svarade ej straxt. Han ville ej ens för mr Blair upprepa den skandal han hört hviskas af Ben Beecher rörande möjligheten af hemliga gömställen i slottet. Att Lydney i följd af detta meddelande ville bryta sig in för att söka efter dessa gömställen, derom hyste han ej ringaste tvifvel; men han fann det icke alls lämpligt att yppa detta för polistjenstemannen. — Lita på att Lydneys mål är att söka efter skrinet, svarade lord Dane i bestämd ton. Bordsilfret är blott en bisak. Mr Blair funderade. — Har ni någon orsak att tro att denne amerikanare är fientligt stämd mot er? frågade han plötsligt. — Nej; savidt han ej är det tillfölje af sin löjliga misstanka att jag undangömt skrinet. Han vet utan tvifvel att jag spanat ut hvad han egentligen går för: kanhän la har han hört att jag varnat hans värd, Ravensbird, för honom. Jag har äfven varnat squire Lester. Mr Blair satt en stund i djupa tankar. — Hvar är er polisstation? frågade han slutligen.