Göteborgsposten – 27 februari 1867, sida 3

nade passagerare för de närmaste tre måna j derna. Debatten inom Frankrikes lagstiftan de församling avgående brefbemligheten sy nes at nu tillgangliga reterater ha varit till ochmed bäftig. Pelletan besteg först talaretribunen och yttrade ig om brefhemli-he:ans ok barhet, hvilken varit sta! i de menskliva samvetena, förrän i lagbåckerna. IIärpå eran-kode han de fakia, som sramgå af pov Ure a Vin als ce kalar. II : framhöll isynnorhet ucn omständigl ten, att posttjenttemänner skulle, genom att känna på brefven, öfvertyga sig om erefvens af Chambora skrifvelse fanns deri eller icke. -Man måste trod. fortfor Pelletan, att de likasom somnabuierna eg: förmåga att låsa osynbara ting. Dessa ord uppväckte allmän munterhet; Pelletan blef (för öfrigt flera gånger afbruten på ett temligen stormigt sätt, isynnerhet då han uppträdde mot poststyrelsen, derför att denna vågat infordra bref från landsorten till Paris, för att der oryta dum. Geno:alpostdirektören Vandal försvarada sig, men erkände till slut, att det icke varit lägligt ett begära brefvens insävdande från provinsen. Ernst Picard tog saken fån rättsståndpunkten. Enl. kassetionsdomstolens beslut af 1853. skulle all reqvisition från domstol, polisprefekten eller departememspretakterna allena ha sätt till bresvens kontiskering. Tal. hänvisade på den allmänna meningen, hvilken isynnerbet är orolig, för att hr Vandales cirkulär utfärdats just dagen er det reformdekretet al d. 19 Januari sett dagens ljus och regeringen lallat sina första frihetsord. Defta bevisar, tt fman måsta, för att kunna gifva friheten, äfvon något lska denna, Statsministern Rouher (som äfven basteg tribunen) svarade Picard. Han förklarade först, att reg ringen aktar brefhemligheten och skall förskaffa den öreat att breshamligheten aldrig blifvit kränkt, at! Picard framslungat obevista anklagelser. Man måste förvånss, vär det säges, art regeringen flallar trihetsloraa, då hon sätter desamma i kra:. Rouner fö klarade vidare, att ban ej ville yttra sig om den I slewikh. som egt rum utanför kammaren, och at: han 10) tänkte svars på tidninsarnee angrepp. Hen sode sväaare, att han först genom Garetta de France fatt kunskap om hr Vamials cirkulär, men förklarad likväl, att han skulle öfverteg: hola ansvaret. Cirkularet skrefs, efter de polisprefektens reqvisition in gått. Rouher nppläste reqvisitionsskrifvelsen, dat, a. 23 Javuari. Till slut förklarade han, att man hädanefter ej mera skall begåra in några bref från provinsen, och medgaf. att dylika åtgärder kunna inverka skadligt på handelsförhållandena, samt anhöll att man måtte öfvergå till den enkla dagordningen. Enligt hvad vi förut nämnt, öfvergick kammaren till dagordningen. I Måndags skulle interpellationerna angående adressdebattens borttagande komma under förhandling. Kejsar Napoleon höljer sig mer än någonsin i den djupaste tystnad, iaynnerhet hvad angår den väntade presslagen. Det blir mer och mer tydligt, att han vill i ett afgörande ögonblick uppträda vida liberalare än sina ministrar och bevilja en verkligt frisinnad presslag. Inrikesministern Lavalette, som synes vara mycket emot en dylik, kommer väl då att uppoflras. Pariserkorrespondenter berätta, att han haft en häftig scen med Lagueronnicre i anledning af den nya presslagen. Senatorn förklarade mycket torrt, att ministören nedkommit med ett monstre. Moniteur meddelar, att allt är i ordning för utställningens öppnande. Den från Mexico återvändande franska expeditionskåren utgöres af 26,900 man, af hvilka 11,900 man redan äro på väg till Europa och de återstående 15,000 skola på en gång inskeppa sig d. 1 Mars. Folkundervisningen i Frankrike börjar visa glädjande framsteg. Af landets 37,548 kommuner är det nu blott 694, som icke ega folkskolor. Ifrån slutet af 1863 till början af 1866 hafva 1,054 nya offentliga undervisningsanstalter öppnats. De privata goss-skolornas antal har äfven ökats. Deremot har flickskolaraas antal i det hela minskats. De officiola uppgifterna visa tyvärr likväl att af c:a 4 mill. barn i Frankrike mellan 7 och 13 år något mindre än 700,000 icke besöka folkskolorna. Preussens officiela tidning meddelar ett k. reskript, enl. hvilket forhandlingarne inom det nordtyska parlamentet ang. författningsf rslaget skola ledas af ministrarne Heydt,