Göteborgsposten – 26 februari 1867, sida 3

Ilvarjehanda. Svikna förhoppningar. En ung fru i Newyork hade, berättar en amerikansk tidning, råkat förälska sig i en elegant kaschmirsschal, som fanns uthängd i fönstret hos en af stadens förnämsta modehandlare. Hon passerade ofta förbi fönstret och motstod frestelsen, men — köttet är svagt och en vacker dag kunde hon icke låta bli att gå in och fråga hvad den kostade. ÅFemtonhundrade dollars, blef svaret. Den lilla fåsanga frun påstod att 1,000 dollars vore tillräckligt betaldt och försökte i det längsta att pruta med den artige men bestämde säljaren; dock allt var förgäfves, den bugande commiseen var orygglig och anmärkte i förbigående att den enträgna fruns herr man just för en kort stund sedan varit inne i butiken och bjudit samma summa som hon, men med samma resultat. Frun tycktes nu plötsligen fattad af en ljus idse. Hon tog genast fram 500 dollars och bad modehandlaren att lemna hennes man schalen för de 1,000 dollars som han bjudit derpå. I det angenäma hoppet att snart få svepa omkring sig den dyrbara schalen ilade hon med lätta fjät kem till sig och försjönk i glada betraktelser öfver, huru väl den skulle komma att kläda henne. Men — det finnes äkta män, som gå sina egna vägar. Det blef afton, den så varmt efterlängtade schalen kom icke, icke ett ord om den-amma undslapp hennes mans läppar det blef morgon och middag den följande dagen, schalen dröjde ännu. Denna väntan blef den vackra frun för lång och på eftermiddagen begaf hon sig till modebutiken för att få reda på om hennes gemål köpt schalen eller ej. Huru förbluffad blef hon icke, då hon fick höra att hennes man den föregående dagen hade betalt och mottagit den. Detta öfverg ck hennes förstånd, men hon fick, tyvärr alltför snart upplysning om sakens sammanhang. Då hon kommit några steg från butiken mötte hon nemligen en mera för sin skönhet än sin dygd bekant dame som med den olycksaliga schalen svept omkring sina förtjusande axlar stolt vandrade trottoaren framåt. Halft vanmäktig at raseri kom hon ändtligen hem — men vi drista oss sannerligen icke att beskrifva den äktenskapliga scen som nu följde.