Göteborgsposten – 23 februari 1867, sida 1

Göteborg d. 23 Februari 18617. En stark N. V. storm blåste i går un der större delen af dagen. Angaren Upton, som på morgonen gick till sjös, bade med an ledning af stormen nödsakats att ankra å Ritvöfjord. Väderlekstelegram af gårdagen trån kejserl. observatoriet i Paris upplyser att stormbyarne igår torttoro i Norge. Vinden derstädes var N. V. Teater. I går afton gats å Nya Teatern skådespelet Kichard Sheridan?, hvilket är en produkt at högt dramatiskt värde. Ingen kan tölja handlingen i detsamma utan lifligt intresse. — Vi skola med snaraste återkomma till såväl stycket som dess uttörande, hvilket var, vi erkänna det öppet, i allmänhet öfver förväntan godt och titelrollen uppburen torzenstfullt. Hr Österberg, såsom Sheridan, inropades efter spektaklets slut. — Uppsättningen är dyrbar och, hvad som bättre är, gjord med historisk trohet. A Nya Teatern upptöres i morgon Nestroys gamla bekanta lustspel ÅTalismanen A Mindre Teatern gitves i morgon för andra gången Hedbergs dramatiska tidsbild Aldrig för sent, hvilken i Thorsdags upptoördes tör första gången på denna scen och, såsom förut å Nya Teatern, följdes med intresse och deltagande. Om ändring i beväringsförordningen. Vid riksdagens början inkom kongl. proposition om, att ändring måtte töretagas i 3 10 af förordningen af d. 13 Nov. 1860 om allmänna beväringen, gående derpå ut, att nämnda paragr. måtte få denna lydelse: Unmder krig eller eljest när Vi finne coktankan för rikets säkerhet det påkalla, vilja Vi till vapentjenst uppbåda antingen alla beväringsklasserna etc., i st. s.: ÅUnder krig eller när eljest Vi pröfra riketa försvar det påkalla etc. Denna töreslagna ändring har inom riksdagens båda kamrar rönt det olika emottagande. att då den öfra kammaren utan diskussion antagit propositionen, har deremot den nedra afslagit densamma med en majoritet al — 116 röster mot 36. För att yttra oss kort, anse vi detta nedra kammarens beslut vara mindre väl betänkt. Af de flera skäl, som kunna för denna vår åsigt anföras, behöfva vi blott nämna ett, för att visa beslutets ogiltighet. Den unionskomite, som blifvit nedsatt för att inkomma med förslag. till en revision at föreningsakten mellan Sverige och Norge, har såsom ett af sina vigtigaste öfverläggningsämnen haft ut förhandla om frågan, huru de svensk-norska armeförhällandena skola bäst kunna ordaag till betryggande af Unionens Äörsvar. För detta måls ernäende har man med kraft fraioställt önskan om, att 6 mom. i 25 af Norges grundlag måtte borttagas och i ändradt skick öfverflyttas ull Riksakten. Densamma lyder neml. så: Landwernet og de ovrige Norske Tropper, som ikke til Linie-Tropper kunna honregnes, maae aldrig bruges udenfor Norges Graoniser. Alldenstund Norges arme i någon betydande mån nästan endast utgöres af landtvärn och sådana trupper, som ej höra till linien, har man med allt fog framhållit, huruiedes Norges del i Unionens försvar icke motsvarar de fördelar densamma erbjuder för landets säkerhet. Om 1 ex. Sverige skulle angripas ar Ryssland, skulle Norge, hvars sjeltständighet dock är i så betydlig mån beroende al Sveriges integritet, icke behöfva anse Sveriges sak som sin, och skulle endast skicka sin ringa liniearmå til broderlandeis skyde. På samma sätt skule Sverige, vm iuan vinkte sig möjligheten att Norge blelve ungripel, erdast sända sin stående armå, hvilken, arren den, likval är alltför obetydlig, då den skal delas, något som här måste ske, emedan man j kunde alldeles blotta landet på regulera trupper — ty en egoistisk svensk riksdag eller en för tillfället antiunionel stämning skulle ju kunna tolka förut nämnda paragr. i bevåring-förordningen så, att Norges försvar ej vore liktydigt med rikets försvar, hvadan beväringen ej behöfde inkallas till armeens sörstärkning. Vi tro visserligen ej, att så skulle ske, men det kunde vara en möjlighet, och då propositionens motståndare roat sig med att göra upp en del sanvolikhetsberäkningar, kan detta äfven vara tillåtet för dem, som i nämnda proposition hvarken se skandiviska spöken eller andra hiskliga odjur och vidunder. Att det är dylka spöken, som plåga nedra kammaren, är påtagligt, äfven om icke Handelstidningens korresp. från riksdagen i sitt bref at d. 17 Febr. lemnat antydningar derom, hvilka icke böra gå förlorade tör verl den. Korresp. säger neml., att majoriteten i nedra kammaren står atgjordt på den närvarande rudskammarens sida och derför skyggar tillbaka för beslut, som skulle kunna rubba konseljen. Man skall neml. hafva sig bekant, att planen till en ministerförändring är född och att några ärelystna — skandinaver, kunde bkarrean Oorna tillagt tv dat är dat han ma —7——,ecttr AA AA AE