Göteborgsposten – 13 februari 1867, sida 1

En QOvinnas ed. Roman af M:rs Henry Wood. Än hördes en åldrig qvinnas röst skrika af raseri; än Shads diskanttoner. Mr Lydney knackade först på dörren, derefter på fönsterluckorna; men föga utsigt var det att han skulle bli hörd för bullret derinifrån. — Ni fördömda unga tjuf! hörde han henne säga; att gå och frånröfva er gamla mormor hennes mödosamt förvärfvade besparingar! Ni skall sluta i galgen, ja det skall ni. — Det är ej era penningar, svarade Shad. Den unge gentlemannen gaf mig dem i går för de upplysningar jag lemnade om hans skrin; det kan jag aflägga min ed på. Se så! lemna mig dem. — Ni elaka ljugare! Liksom det skulle finnas någon gentleman som ville gifva er en hel silfversexpence! Nå, skall ni ej bege er af nu? Ni borde ha varit på vakt för en god halftimma sedan. -— Ja vill ej gå på vakt, sade han. Jag stannar qvar tills jag fått mitt sexpencestycke.