Göteborgsposten – 12 februari 1867, sida 3

säkrats, att regeringen skall till innehafvarne utfärda en räntefördindelse af 15 fres för desamma. I Lika märkligt är det stigande anseende, ! de österrikiska papperen åter börja erhålla, ; sedan nu försoningen med Ungern åstadkommits och Beust visat sig vara en man, till! hvilken österrikiska affärsverlden kan sätta förtroende. 1 Frankfurt t. ex. ha österrikiska; kreditbanks-aktier stigit på en vecka 6 proc., och det nya 5 proc:s lånet, som Krodicbankon utbjuder, har under senare tiden till betydlig del upptagits af Frankfurterfirmor till ett jemförelsevis lågt pris. Den nye finansministern v. Beke väcker allmänt förtroende. På börsen i Wien äro alla kurser i stigande och skola antagligen fortsätta sålunda, alldenstund Österrikes regering synbarligen bemödar sig om att återskaffa landet stadga och bota dess refvor. I London deremot hoppas man icke, att affärerna skola ännu på länge kunna åter lefva upp. I fabriksdistrikten råder den största stillhet; på produktoch kolonialvarumarknaderna saknas spekulationslust, skeppsvarfven stå för den ovanligt stränga vintrens och arbetarnes omättliga löneanspråks skull till hälften öde; aktieindustrien är i vanrykte, utländska fonds betraktas med skygghet och den stora allmänheten håller sig på afstånd från börsen, för att spara sina kapital till bättre tider. Ställningen är visserligen icke dålig, emedan den ej har några betydande fallisementer att uppvisa och intet skäl finnes, att wo på penningvärdets raska stigande; men den är tryckande, emedan det gamla förtroendet ännu icke på länge skall kunna återvända. De amerikanska berättelserna ljuda ej heller tillfredsställande. Norden fordrar oupphörligt, att tullarne skola vidare höjas, under det att från Södern det gamla ropet höres om deras nedsättande. Affärerna ligga alldeles nere, och alldenstund marknaden är i många artiklar full ända till qvälning, äro farhägorna för en möjlig finansiel kris icke så alldeles gripna ur luften. Skulle det också icke komma till något verkligt utbrott mellan de båda statsmakterna, kan man likväl icke, då man betänker, att krediten till det högsta ansträngts, att den internationela balansen under förl. år skulle visa 20 mill. dollars till nackdel för Amerika, om den icke utjemnats genom öfversändande till Europa af en massa af 5—20 bonds, att de 1,600 bankerna i Amerika endast äro grundade på statsnoter och papperspenningar, att en panik skulle hota alla dessa inrättningar i deras lifsnerv oeh plötsligt göra slut på den oerhörda afsättningen af amerikanska statspapper i Europa, — kan man likväl icke, sade vi, värja sig från den tanken, att det blott behöfs en ringa anstöt, för att Amerikas nuvarande finansiela ställning skall oli på det djupaste skakad. Det är klokt att ästa uppmärksamheten härpå. Kongressen gör ingenting, för att afhjelpa landets sinansiela förvirring. Sekreteraren MCullochs törslag ha lagts åsido, utan att man nästan egnat dem någon uppmärksamhet. Dussintals bels och förslag med finansiela planer hafva tramkommit, men alla hatva förkastats eller begrafts i utskotten. Intörseln visar minskning, så att tullen ej skall lemna förut beräknad inkomst. Under 1866 egde inom Nordstaterna 632 handelsbankrutter rum. hvilkas hela skuldsumma uppgick till 47,333,000 dollars, det största belopp som der förlorats på bankrutter sedan 1861. Under sådana omständigheter måste kampen mellan presidenten och kongressen följas med ännu större spänning. För att nu desto lortare kunna få slut på det motstånd, som reses mot presidentens anklagelse genom den nödvändiga långsamheten i en stor statsprocess, vilja republikanerna genomdritva en lag, som bestämmer, att då en tjensteman anklagas, skall den anklagade parten, under den tid rättegången fortfar, suspenderas från utöfningen af sin tjenst — ett beslut, hvarigenom Johnson skulle lagstiftas ut ur tjensten, för att efterföljas af senatspresidenten. För att framkalla en stark allmänvilja till förmån för anklagelsen, äro nu alla partiets organer i verksamhet, och affärstidningarne beklaga sig öfver denna starka rörelse och jäsning, som måste störta krediten och rubba affärstillståndet. Härunder tortfara osäkerhetsförhållandena i Södern, der nu en betecknande rörelse pågår ibland de svarta, hvilka visa en allmän lust att draga sig från de atlantiska staterna vesterut till Texas. Tusendetals negrer passera ständigt genom Atlanta och Neworleans på väg till Texas, der de hoppas få sina blifvande hem. Denna önskan finnes ätven bland negrerna i Nedra Mississippidalen. Plantage: An 1 aAa 2 Q man Am mad an ha.