Riksdagen. I första kammaren föredrogs i förgår ett från andra kammaren ankommet protokollsutdrag, deruti kammaren, med anledning af hr Hessles motion om åtgärders vidtagande för upphjelpande af jordbrukarnas betryckta ställning, inbjudit första kammaren att förena sig uti andra kammarens beslut att tillsätta ett särskildt utskott, för att söka åstad; komma närmare utredning rörande denna fråga. På grund deraf att, enligt riksdagsordningens stadgande, särskildt utskott ej bör tillsättas för andra frågor, än de, som eljest skulle höra till ständigt utskotts behandling, hvilken egenskap ej torde kunna tillerkännas hr Hessles motion, hemställde hr Ekman att iträgavarande iubjudning ej måtte antagas. Om detta ej bifölls trodde tal., med afseende derå, att motionären föreslagit användande af bankens vinstmedel, det denna motion kunde hänskjutas till bankoutskottet, hvilket redan erhållit uppdrag att yttra sig rörande bankoeinstens användande. I hufvudsaklig öfveriummelse härmed uttalade sig frih. Bildt, hvilken föröfrigt gerna skulle se, att denna fråga orhölle all möjlig utredning och belysning, något som tal. trodde gå lika väl för sig på det sätt hr Ekman föreslagit. Atskilige talare deremot, såsom hrr Hasselrot, Tornerhjelm, Bennich, Ekenman, Arrhenius, Schardan, Trolle och Wicrn samt frihme A. C. Raab, Spre engtporteu, Hugo Hamilton, Schwerin m. tl, yttrade sig för bifall, alla under framhållande at det önskvärda deruti, att så noggrann belysning som möjligt af denna vigtiga fråga kunde vinnas samt om möjligt medel uppgifvas till botande af det onda. I detsenare fallet tycktes man dock ej göra sig särdeles stora förhoppningar. En talare, grefve E. Sparre, sokte i ett längre töredrag framhålla, hurusom icke endast jordbruket, utan tven alla öfriga närmgar befunne sig i ett särdeles ogynnsamt läge, hvilket tal. väsentligen tycktes anse härflyta från den inkonseqventa tillämpningen af frihandelssyste— ESSER RR —