— Fofjande morgon befunno sig samma grupper åter på klipporna, långt innan dagen inbrutit. Scenon var densamma som qvällen förut, lifligt påminnande om en bekant tafla, som återger en dylik tilluragelse. Öfverallt sörjande qvinnor och barn, ty änuu sågs ingen enda båt på hatvets vida yta. Slutligen varsnas dock en sådan, som styr mot land, och hoppet börjar återvända. Ånnu en båt synes, och sedan allt flera. Stormen hade dock kring kusten hopat så stora massor af drifis, att de utröttade och utmattade fiskrarne