En Qvinnas ed. Roman al M:rs Henry Wood. Bruff såg på talaren som vågade yttra sig i så föraktlig ton om lord Dane och hans görande och latande; han kom derefter till den slutsats att ingen någonsin kommit till slottet förr som i så hög grad haft utscendet ar at: vara en förnäm man. Brusk bugade sig djupt och öppnade porten på vid gafvel. — Mviord återvände hit, sir, i sällskap med de kar Jar som hitförde sakerna, men sedan dessa uppburits gick han straxt ut igen. — Bland dessa saker befann sig ett skrin som ja gör anspråk på, fortfor mr Lydney. Jag får bedja er Ölverlemna det till mig. — Det står ej i min makt, sir. Jag vågar ej göra någonting i strid mot lord Danes befallning. — Jag säger att jag gör ansprak der; på, svarade mr Lydney lugnt. Jag måste ha det tillbaka. — Jag är örtvertygad, sir, att om ni behagar erinra er att jag är lord Dances tjenare, skall ni inse huru omöjNY FPAA fr Nn 08