Göteborgsposten – 2 februari 1867, sida 1

oo JE 9 . 1. DOnnter. 1007. frågan, huruvida motionen skulle hänvisas till lett särskildt v ott eller till bankoutskottet. Jemte motionären förfäktade flera ledamöter, törnämligast af den jordbrukande klassen, den i förra åsigten, på samma gång begagnande tillstället att framhålla det, enligt deras mening, ringa ombuldande, landets modernäring åtnjuter, och den betryckta ställning. hvari denna befinner sig. Hr Hierta visade, hurusom jordbrukarne sjelfva varit orsak till sistnämnda sorgliga förhållande, genom de djerfva spekulationer, i hvilka de kastat sig, lockade af den betydliga afsätning på deras produkter och deraf följande rika penningetillgäng, som 1856 års ryska krig medtörde. Hr Key erkände sanningen af detta påstående, men enligt hans tanke funnos ätven andra orsaker till jordbrukarens dåliga ekonomiska ställning, och det var de tunga bördor, som tryckte landtmannen mer ån någon annan samhallsmedlem, såsom roteringen, skjutsningsbesväret, väg underhållet m.n. Hr Björck höll ett längre föredrag rörande riksbankens ifrågasatta förmåga att mer än hittills bidraga til jordbrukets understödjande, Talaren fästade uppmärksamhet derpå, att jordbruket disponerade största delen af bankens närvarande fonder; af diskontfonden, som ej belöper sig till mer än 9,600,000 rdr, ha väl äfven andra näringsidkare lån, men jordbruket hade hufvudsakligast fördel af densamma. Länge har man insett nödvändigheten för riksbanken att vara förläggare för jorden, så vidt det gällde inköp af jordegendomar; hade man derföre i rättan tid användt bankovinsten för ändamålet och bildat hypoteksbanker, så skulle jordbrukaren för närvarande befinna sig i en god ekonomisk ställning och enskilda banker vara obehofliga. Hvad bankens n. v. förmåga att motsvara jordbrukarnes fordringar beträtfade, påpekade talaren, att bankens tillgångar ej äro större än hvad den behöfver så länge den är skyldig att belåna jern m. fl. andra effekter. Hela diskonteringsrörelsen uppehålles genom depositionsrörelsen som sedan några år, då den belöpte sig till 2 millioner rdr, stigit till 42 millioner rdr. Huruvida jordbrukets eller andra näringars understödjande skulle anses såsom vigtigast, lemnade talaren derhan; men ansåg såsom säkert, att den större rörelsen, då den ej eger inhemska tillgångar, begagnar sig at utländska lån, hvilka utgöra de mest dryga och betungande bördor för landet. Hvad bankens verksamhet beträffar, så vore den inskränkt genom privatbankerna, hvilkas ställning talaren likväl afrådde hvar och en från att för ögonblicket söka rubba, anseende dessa bankers fullständiga srihet vara det enda medlet till frälsning från följderna af närvarande kritiska penningställning. Men talaren ville, att nämnda banker ovllkorligen skulle nafva samma förpligtelse som riksbanken, nemligen att inlösa sina sedlar med siliver, då man kunde sätta någon lit till deras uppgilter, och hvaraf blefve en följd, aut riksbanken skulle trycka på privatbankerna och icke såsom nu tvärtom; de senare skulle inskränka sitt sedelomlopp till den trakt, der de egde sin verksamhet, samt mera iutressera sig för produktionen än konsumtionen. Hvad slutligen arvändandet af bankovinsten angick, ansåg talaren utgittsbudgeten icke utan densamma kunna uppgöras. Beträffande det utskott, hvartill nu omhandlade motion skulle remitteras, kunde väl ej mer än en mening uppstå om bankoutskottets befogenhet att behandla densamma, då den ifrågasatte en förändring af bankovinstens användande. Hrr Bjerkander, A. Andersson, Östman, Gudmunsson, Hedlund och Schulzenheim m. fl. yrkade deremot ett särskildt utskotis tillsättande för frågans behandling, hvaremot hrr Hierta, Isörnntelt, Murn och Lindström i afseende på motionens remiss delade hr Björcks mening. Etter sluad diskussion voterades rörande denna fråga, och beslöt kammaren med 95 röster mot 69, att motionen skulle remitteras till ett särskildt utskott, om hvars sammansättning, uppå talnannens hemställan, framdeles skulle öfveräggas. Vidare remitterades en stor mängd moioner till vederbörliga dels ständiga, dels tillälliga utskott. —— 2. —