Göteborgsposten – 29 januari 1867, sida 1

Frih. af Ugglas anmärkte i afseende på frågan sormella behandling, att motionen för närvarando mäste remitteras till statsutskottet, så länge något särskildt utskott icke finnes. Men då talaren funnit att flera ledamöter önskade få ett sådant tillsatt, föreslog talaren att motionen måtte remitteras till statsutskottet, med förbehåll att derifrån öfverlemnas till det särskilda, om ett sådant blir tillsatt. Motionen remitterades till statsutskottet. Hr von Geijers motion, om militieboställens befriande trån fastighetsbevillning, föredrogs och remitterades till bevillningsutskottet, sedan motionären fästat uppmärksamheten på att, om motionen antages, äfven ändring måtte beslutas i nu gällande kommunallag å landet. Vid löredragning af frih. 4. C. Raabs motion om nedsättande af ett särskildt utskott för behandling af frågan om försvarsverkets ordnande och nödiga anslag dertill, anhöll motionären nu få föreslå art ledamöternas antal i nämnda utskott måtte blifva 7 från hvardera kammaren, äfvensom att första kammaren måtte för sin del besluta ntväljandet af tre suppleanter, hvilket allt bifölls. Derefter upplästes motioner af: Hr von Möller, rörande åtskilliga ändringar och tillägg i jorda-, handelsoch utsökningsbalken; hr Croneborg, rörande ändringar i k. förordningen om hemmansklyfning och jordafsöndring; frih. A. C. Raab, att alla statens tjenstemän, såväl militära som civila, utom de som äro aflönade med boställen, må uppbära sin löninkomst förskottsvis hvarje eller åtminstone hvar tredje månad; hr Almqvist, 1:o om ändring i gällande föreskrister rörande skogshushällningen, samt 2:o om ett anslag till K. M:ts disposition för förbättring af afvittringsverket i Westerbottens län; hr von Geijer, om ändring i k. förordningen ang. landsting, samt hi Hammarkjelm, om en författning ang ändrade grunder för länsmarkegångs-taxornas uppgörande. I andra kammaren framställdes af talmannen ett förslag att biträda första kammarens inbjudning i det beslut, att talmännen skulle första gången sammankalla kamrarnes gemensamma utskott. Riksdagsordningen stadgade visserligen att detta sammankallande borde ske af utskottets äldste ledamot, men då detta skulle medföra tidsutdrägt, enär det vore nödvändigt att först sammankalla utskottet för att utröna, hvem som vore den äldste ledamoten, så beslöts att nämnde förslag skulle komma under föredragning i Lördagens i stället för i nästa Mändags plenum. Under det derpå soljande valet till suppleanter i konstitutionsutskottet förekom en valsedel med namn på en förut i utskottet invald ledamot. På talmannens förfrågan, om denna sedel skulle kasseras blef svaret nej, oaktadt hr Rosenberg erinrade, att det vore omöjligt för en person att på samma gång vara ledamot och suppleant i samma utskott,