i Kejsar Napoleon i Compicgne. Emot slutet hvarje år inbjnder kejsa Napoleon genom sin storkansler de persone: han önskar se hos sig på sina Jagtpartier. I December månad infinna sig således hos honom den ena serien efter den andra af inbjudna, och hvarje sådan grupp bor en hel vecka på det kejserliga slottet i Compiegne, som på den tiden är samlingsstället för Frank. rikes största notabiliteter i alla riktningar. Compicgne är en liten hufvudstad för ett arrondissement och räknar något öfver 12,000 innevånare. Det är först bygdt af gallierna och blef år 833 utvidgadt af Carl den skallige. Det ståtliga slottet uppfördes under konungarna Ludvig XIV, XV och XVI. Den skok, hvari de kejserliga jagterna hållas, sträcker sig öfver en yta af 146,000 kilometer. Dess namn förekommer sor första gången hos Gregoire de Tours i anledning af Clotars död. Konung Pipin fick af kejsar Konstantinus KoPronymus som gåfva till kyrkan i Compiegne den första orgel som kom till Frankrike, och on saga berättar, att en gammal qvinna dog at förskräckelse då hon hörde dess brusande toner. Det var i Compiegne som Jeanne DAre togs till fånga al engelsmännen. Alla Frankrikes konungar ha någon tid uppehållit sig i Compicgne. Napoleon I valde Compiegae för sitt törsta möte med sin tillkommande gemål, erkehertiginnan Marie Louise. Man hade slagit upp tält utanför staden på vägen till Soissons, och i ett af dem var en sammetsdyna, på hvilken hon skulle knähöja för kejsaren, som då skulle upplyfta och omfamna henne. Men Napoleon föredrog att ötverraska henne. Han körde vidare jemte Murat i en drägt utan alla dekorationer. Då Marie Louises vagn kom, var han i Courcelles, hvarest han i kyrkportalen sökte skydd mot ett hällregn. En stallmästare som kändo honom och icke visste om att han ville vara incognito, förrådde allt genom att med stentorsröst ropa: kejsaren! — Republiken gat år 1848 en stor bankett och en bal (å 1 frane personen) på slottet i Compisgne, och kejsar Napoleon har sedermera gjort det till sitt jagtslott. Den officitella inbjudningen sker på ett rosenrödt visitkort i ett stort kuvert med ett rödt lacksegel, hvari läses följande ord : -Maison de PDEmpereur, service du grand chambellan och kortet lyder på att storkansleren enligt kojbarens besallning har äran underrätta hi N. N. om att han är inbjuden att villbringa sex dagar i palatset i Compiegne; om svar anhålles. — Den inbjudne bör enligt ceremonielet vara för sedd med! svart frack och väst, en samling hvita halsdukar, casimirsknäbyxor och svarta silkesstrumpor. Han beger sig dit pi nordjernbanan med ett för de inbjudne särskildt arrangeradt extratåg, och stiger på bangården i Compiegno upp i en char å banc med kejsarens livrå. hvilken törspänd med fyra hästar förer honom upp till slottet. Här stiger han ur på nederstrappan och visas in i den stora salen, hvarest de vakthafvande af hundragardet stå likt lefvande statyer. En lakej i grön frack och skarlakansröd väst ledsagar honom till det för honom bestämda rummet, hvarest han redan finner sitt namn på dörren; men är han en person som har ossiciel karakter, så ledsagas han af en huissier klädd AA la srancaise Marron (i kastanjebrun frack) med värja och trekantig hatt. En af palatsets logismarschaller ledsagar furstliga perzoner. Klockan 7 e. m. mötas alla de inbjudna den Stora salong som har namn af Galeo des cartes med anledning af de stora andkartor, hvarmed väggarne äro beklädda. Damerna äro i baltoilett. Kart föra ke; H ON Q I