2— — Fran Utlandet. Ordalydelsen at det kejserliga dekret, som åtföljde Napoleon II:s bref till franske statsministern Rouher, och hvilket närmare bestämmer om de i skrifvelsen innehållna retormer, är denna: — — För att gifva de stora statskorporationernas diskussioner angående regeringens inre och yttre politik mera nytta och noggrannhet, hatva Vi beslutat och besluta Vi följande: Art. 1. Medlemmarne af senaten och lagstiftande kåren kunna ställa interpellationer vill regeringen. Art. 2. Hvarje interpellations-begäran bör undertecknas eller nedskrifvas af minst 5 medlemmar. Denna begäran förklarar i korthet interpellationens föremål; den ölverlemnas till presidenten, som meddelar den åt statsministern och öfverlemnar den till utskottens bepröfvande. Art. 3. Om senatens tvenne eller lagtistande kårens fyra byråer uttala den åsigten att interpellationerna kunna ega rum, bestämmer kammaren dagen för diskussionen. Art. 4. Etter diskussionens slut uttalar kammaren sig öfver, antigen man skall hålla sig till den enkla dagordningen eller hänvisa interpellationen till regeringen. Å Art. 5. Den enkla dagordningen har alltid företräde. Art. 6. Hänvisningen till regeringen kan endast ske i följande ordalag: Senaten (lagstittande kåren) täster regeringens uppmärksamhet på föremalet för interpellationerna. I dewua fall öfverleunas ett utdrag at förhanaälingarne till statsministern. Art. 7. At hvar och en at ministrarne kan, på grund af en särskild fullmakt af kejsaren, uppdragas att gemensamt med statsuministern, presidenterna och statsrådets medlemmar representera regeringen inför senaten och lagstiftande kåren uti förhandlingar om allmänna ärenden eller lagförslag. j Art 8. Härmed upphätvas art. 1 och 21 uti dekretet al d. 24 Nov. 1860, hvilka bestämma, att senaten och lagstiftande kåren skola hvarje år vid sessionens öppnande votera en adress som svar på trontalet. Art. 9. Statsministern ålägges, att bringa detta dekret i verkställighet, Skrifvet i Tuilerie-palatset d. 19 Jan. 1867. Napoleon. Rouher. Statsminister. Euligt bref trån Rom har polisen derstädes i ett hus vid gatan Orso tagit i beslag två kistor gevär, ett stort antal revolvers, 500 dolkar och många gensdarmeriuniformer. Det säges att franska regeringen underhåller i Rom en mycket verksam hemlig polis, hvilken isynnerbet skall hålla ögonen på rouaverna, i hvilka kejsar Napoleon endast ser legitimister. Enligt Opinione vill Italiens regeang göra presterskapet så fullständigt oberonde, att det för framtiden endast har att sörja ör sig sjelf, i det likväl försigtighetsmått vidagas, på det den döda handens egendomar ) mera må kunna återställas, Enligt denna lan skola biskoparne betraktas m vanliga )orgare, kyrkorna behandlas som andra verldsiga föreningar och de religiösa ceremonierna villas under allmänna bol Sförlattningar. Man skall ingenting begära af kyrkan, men bevilja senne alli, hvad man beviljar borgarena, faniljerna och handelsbolagen. Det säges, att tallenska regeringen skall redan snart tillkännagisva sina afsigtoar i detta fall. Från Ancona afgå alltjemt vapen och frivilliga till Grekland, hvarvid myndigheterna; e lika 1 ycket igenom fingrarne som år 1860 Genua. Ärren flera kongl. officerare ha bevärt tillåtelse att få begitva sig till Grekland. Jen philhelleniska komiten i Florens består af 5, z i