Göteborgsposten – 28 januari 1867, sida 2

tigt appfattat första delen af frägan. Ja de voro fästade vid hvarandra, men när allt kom omkring ville hon ej ha honom, utan gifte sig med en gentleman som vi kalla squire Lester. Ah, hon var en gåtfull person. — På hvad sätt? — Jag tyckte så på den tiden. Nu har hon en hel flock barn. Den unge man som ni hufvudsakligen har att tacka för er räddning sistlidne natt, sir, var squire Lesters dste son, mr Wilfred Lester; hans mor var squire Lesters första hustru. Hade ej han varit skulle lifräddning-båten aldrig gått ut. Han lerver i sorgliga omständigheter, stackars unge man. , — I hvad afseende? — I mer än ett afseende, sir. Man säger att han och hans unga hustru hålla på att svälta ihjel; och när det gått så långt med en gentleman är han ej så noga med hvad han företager sig. Det är en sorglig historia från början till slut, och lady Adelaide är äfven inblandad deri. — Ni talar i gåtor, värd. Ravensbird förklarade sig. Han berättade i korthet alla omständigheter som bragt squire Lesters son till hans närvarande ställning och skonade dervid ej lady Adelaide. — Det är bekla ansvärdt, var mr Homes anmärkning, då han lyssnat till slut. Jag tog ej mycken notis om honom i natt och var ej i ott sådant tillstånd att jag kunde göra det, men han tycktes mig vara en ung man med ett fördelaktigt yttre. Vi talade nyss om mr Herbert Dane. Hvad har blifvit af honom? Är han i Danesheld?