Göteborgsposten – 23 januari 1867, sida 2

Article Image
allmänna tidningarne, ätven genom anslag körstugorna till hiksbanken och hotell Rydberg Göteborg I. 23 Januari 1867. Skrid-kokungen hr Jackson Halnes saf igår kl. 1 e. m. sin första töreställning å vanan vid Jernvägen. Oaktadt isen var långt urån jomn och ywerligare försämrades genom ott lätt snöfall under loppet at föreställningen, emnade dock de at hr H. utförda produktioerna de ojäfaktigaste bevis på att ryktet icke ;tverdritvit hans utomordentliga vighet och skicklighet. När härtill kommer ett behag i lvarje rörelse, som utan att ett ögonblick töesalla veklig eller omanlig, låter de harmoniska proportionerna i hans kroppsbyggnad ramstå i den vackraste dager, mäste man erkänna, att det epitetet konungen för alla verldens skridskoäkare som gifvits honom ildeles icke år ötverdrifvet. Föreställningen var mycket talrikt besökt och bifallet naturligtvis det lifligaste. Hr Haines uppträder i dag för andra sången och är tiden för denna föreställning ramflyttad till kl. half 2 e. m. Af törekommen anledning ha vi fått i uppdrag att meddela det enda ingången ull banan är från G. Lindbergs nya hus vid f. d. Bierhalleplatsen. Nya Teatern. Den förut omnämnda soiren till förmån tör 7:de kompaniet af Göte borgs friv. skarpskyttekår gifves i afton å Nya Teatern. Det goda ändamålet och det lofvande programmet torde vara tillräckliga att i atton fylla salongen. Priserna äro de vanliga teaterpriserna och biljetter försäljas under dagens lopp i Teaterns biljettkontor. Soiren börjas kl. half 8 e. m. Mindre Teatern. Den parodi på parodien Den sköna Helena, som i går afton under namn af Den rika Malena uppfördes, väckte mycken munterhet i salongen och torde blifva ännu en kassapjes för Mindre teaterns n. v. nitiske direktör. Landskontoret. Till landskontorist i Göteborgs och Bohuslän har kgs bihde konstituerat e. o. landskontoristen K. P. Holmgren. Bankovinsten. Det är med tägnad vi erfara, att motion redan väckts inom riksdagen om, att bankovinsten måtte tillfalla riksbanken och icke längre, såsom hittills, bortplottras på fyllande af en och annan lucka i den extra staten. Denna angelägenhet är af den största vigt för landet, isynnerhet som motionen tydligen afser ökandet af bankens rörelsekapital till belopp, som efter hand gör sedelutgitningsrätten for en massa enskilda banker onödig. Det är visserligen en sanning, att de enskilda bankerna, derigenom att de iro spridda öfver hela landet, mäktigt bidraga till myntcirkulationen; men lika visst är, att de på grund af sin natur vid många tillällen måste hämma nämnda cirkulation och derigenom skapa ett permanent osäkerhetstillstånd. Saken är i och för sig så solklar, att det endast kunnat vara en sorglig bekymmersloshet hos ständerna, en olycklig maxim att letva ur hand och i mun, som förmått dem, att icke häri åstadkomma en förändring. Det torde nemligen knappast mera behosva omordas, att då penningeställningen är god ch riksbanken har godt om silfver inne, måden vanliga till Jernvågen, snedt emot hr C. ste de sedelutgifvande privatbankerna af al al krafter bjuda tll att släppa ut penningar I röelsen. Då yppar sig plötsligt en lätthet till erhällande af rörliga kapitaler, som framdrifver en stark näringsverksamhet, hvilken alltör ofta hvilar på det sjukliga underlaget at andast lån. Dessa lån äro dock af den natur, ut de ej kunna omtatta någon längre tid, utan nåste vara korta; ty privatbankerna, alltid beroende af riksbankens ställning och dess allgäng på siltver, befinna sig sjelfva i alltför stort osåkerhetstillstånd, för att kunna medlela 8. k stående lån annorlunda än genom väta omsättaingar, med hvilkas beviljande det sta vid dåliga penningtider drager så länge it, om de icke helt och hållet vägras, att länagaren måste befinna sig under mellantiden i let aldra största bryderi. Antag nu, att en uabrikant, förmådd af lättheten att få Jån, be ydligt utvidgar sin verksamhet, eller att en ordbrukare af samma anledning gör egendomscöp eller större anläggningar, i beräkning på in med tiden utfallande vinst, — men om då hötsligt silfret minskades i riksbanken och lenna hastigt måste draga in på sin utelöpanle sedelstock? De sedelutgifvande bankerna nåste då genast följa denne sin ageneral-stämsaffel och i on mån indraga på sina rutelöpan

23 januari 1867, sida 2

Thumbnail