— tillsättningar mycket osog. De inflytelserikaste riksdagsmännen pousserade sina ekydalmgar, och flera representanter beredde plats för söner, mågar eller sränder, bvarvid ofta slägtskapen verkade mer än förtjensten. Om den nya riksdagen skall frigöra sig från den gamla surdegen, blir, som sagdt är, kanske den första prötvostenen. Det nya riksdagshuset afsynades i går, och är nu i allt det väsentligaste i komplett skick. Den nya värmeledningsoch luftvexlingsapparaten — grundad på en här ej tilltörne använd princip — bar vid tlera fortsatta försök visat sig ändamålsenlig. Opberäknadt att kamrarnes plenirum icke äro lika stora — första kammarens är mindre — så är inredning och möblering precist lika i begge. Stiolarne ha blilvit prossuttna, och ha befannits fullt tillräckligt rymliga, älven tör andra kammarens och troligen hela riksdagens mest voluminösa ledamöter: Anders Medin från Småland och Mats Persson från Roslagen. Iogen af dem sastnade, och så äro alla bekymmer i den vägen häfda. Samtlige stolarne äro klädda med tjockt ylletyg af brunröd färg, tllverkadt vid Carlsviks fabrik. I forsta kammaren finnes blott en läktare för åhörare; å främsta stolraden äro rymliga platser afsedda för tidningsreferenterna. 1 andra kammaren är likaledes en ähörareläktare inrättad, men derjemte en särskild läktare (ofvanför talmannens plats) afsedd ena hälften för tidningsreserenterna (åtta platser) och andra hälften för ledamöter art första kammaren, samt för diplomaterna. De sju referentplatserna äro upplåtna till hufvudstadstidningarnes och den åttonde till GöteborgsPostens disposition. Uppgifterna variera huruvida riksdagen skall öppnas på hittills öfligt sätt, eller i all enkelhet. Det senare alternativet är troligast. Tidningarne ha omtalat att riksdagsmannavalet inom Stockholms sex småstäder blitvit öfverklagadt. I besvären uppgifves och med ett af två valmän utfärdadt bevis styrkes, att vid valet i Waxholm deltog en person hvilken har gjort cession. Valprotokollet vitsordar dock att vallängden behörigen justerats och lemnats utan anmärkning. I analogi dermed bör valet blifva beståndande, men riksdagsordningen stadgar deremot uttryckligen alt den som ligger under konkurs ej är valberättigad. I alla händelser antager man att de sex städernas valde representant, postmästaren Borg, bör inställa sig om Tisdag i andra kammaren, buga sig vördnadslullt för ålderspresidenten, hi Hierta, som ej skall underlåta att buga sig minst lika artigt — och säga (hr Borg förstås) såsom Luther inför riksdagen i Worms d. 17 April 1520: Här står jag! Jag kan ej annat, häradshöfding Isberg naturligtvis obetaget att från åbörareläktaren beskåda sin medtäflares triumt och hoppas att mellan det nya Kapitolium och Ta rpejiska klippan är blott ett skutt. Jag har ingen anledning förmoda att hr Isberg skall erbjuda sin konkurrent någon räddningsplanka. I Genf afled 1864 en fru Louise Henriette v. Löwerström, född v. Heinichen (Heinicken eller Heiniske), enka i sörsta giftet efter en högre svensk olficer som skall hafva stupat i slaget vid Leipzig. IIon efterlemnade inga barn, men en betydlig förmögenhet, hvarom närmare upplysning erhålles hos mr Bruno Schlie i Geut. Det är ju möjligt att någon af Göteborgs-Postens läsare är närmast berättigad till artvet efter denna dam, hvilket högeligen skulle glädja mig. För några dagar sedan afled i Lund den siste af den på sin tid mycket lärde biskop