orC. — 42111111 IS D.)TU Bl I1 UURSECLY Atv LÖ V!I W2—— ——— —n bondeståndet formligen uppsades från lokalen på rådhuset, än att inreda riksgäldskontorets hus till lokal för de tre ofrälse stånden. Men förslaget derom väckte missnöje i bondeståndet, der flera ledamöter fruktade för medståndens grannskap och enträgna påverkningar. — Vi skola akta oss, sade Johan Magnus Wessing från Westmanland, att komma i beröring med de öfriga stånden, af hvars stora lärdom vårt sunda förstånd kan blifva vilseledt. Men Anders Hyckert från Upsala län svarade härpå: de andra ståndens lärdom är för oss väl behöflig och utan kunskaper kommer man ej ur fläcken med det sunda förståudet. Flyttningen beslöts, och det kan ej nekas, att under de trettio år, som de tre oträlse etånden idkade riksdagsarbetet under samma tak, var det ingalunda bondeståndet, som derpå förlorade. Stockholms riksdagsman 1 andra kammaren hafva vid en enskild sammankomst fattat ett beslut, hvilket gränsar till det löjliga, oberäknadt att det är fullkomligt principvidrigt. Beslutet går nemligen derpå ut, att dessa representanter icke skola placera sig i den ordning, som de erhållit röster vid valet, utan efter det antal riksdagar, som de hittills bevistat, hvaremot de representanter, som nu för första gången fungera såsom riksdagsmän, skola sitta i alfabetisk ordning och alla efter de förra. Jag behöfver icke säga, att detta puerila beslut är framtvingadt af f. d. borgareståndets ledamöter från sörra riksdagen, och att de öfriga ej satt sig deremot, påtagligen af undseende för dessa demokrater quand måme. Det är dock på dem, som åtlöjet uteslutande faller. — Till dess talman blir af konungen nämnd, är hr L. J. Hierta i alla fall ålderspresident och N:o 1 i andra kammaren, men samma stund han aflemnar klubban till talmannen är han allenast berättigad till den plats bland hufvudstadens representanter, hvilken de honom tilldelade rösterna vid valförrättningen angifver. Hr Adlersparre erhöll i detta fall de flesta rösterna och bör således ostridigt intaga första platsen. Urr Blanche och Stråle klifva deremot högre upp änj t. ex. rektor Lefflor, fastän de båda förstnämnda erhöllo ett vida mindre röstantal än den senare o. s. v. Ingen af de tre från det förra borgareståndet i andra kammaren öfrverflyttade ledamöterna förvärfvar sig ett större inflytande genom de nu usurperade platserna, det snarare minskas derigenom. Detta till kategorien fåfängan hänförliga arrangement hade endast i det fallet kunnat ursäktas, om kammaren formligen beslutat att alla ledamöter, som förut varit riksdagsmän, skulle i afseende på placeringen åtnjuta någon företrädesrätt; men ett så principvidrigt förslag tror jag knappast att någon ledamot i kammaren vill väcka. Med temlig säkerhet kan antagas, att grefve Lagerbjelke och biskop Sundberg äro designerade till talmän, den förre i första och den senare i andra kammaren, äfvensom att riddarhussekreteraren Brakel och advokatfiskal Björkman blilva sekreterare — den senare såvida han dertill kan förmås, enär han sannolikt en af dagarne blir utnämnd till sekreterare i Svea hofrätt. Skulle han af denna anledning afböja valet till sekreterare i andra kammaren, så lärer häradshötd. Husberg dertill vara sjelfskrifven. Begge äro allmänt erkända såsom utmärkta kapaciteter. En ganska vigtig fråga, en prötvosten till och med, torde genast vid riksdagens första sammanträde förekomma — den nemligen, huruvida tillsättningen af kamrarnes och utskottens kanslier skall verkställas af de resp. talmännen och sekreterarne, eller af kamrarne och utskotten direkte. Förr bedrefs vid dessa A— —