åvingad detsamma al Rom. ater skall lerva upp. Det drifves äfven af önskan att rikta verldens blickar på aågon aflägsen trakt, för att under tiden bättre fullständiga Polens tillintetgörelse. Men ue kan väl krig lättare framkallas än i Orientev? ... Vi böra ej glömma, att detta vårt land ligger på stråkvägen från Norden till Östern, att ingen bör tillåtas att emot vår vilja passera igenom det och att vi måste värna oss emot hvarje påträngande, vore det än blott för att utföra det uppdrag, som anförtrotts oss af Europa. Skulle vi försumma vårt värf, skulle vi missaktas såsom odugliga förkvärt verk och ej hafva någon rätt till de fördelar, som annars kunne tillfalla oss från detta krig, hvilket är oundvikligt. I Serbien och närbelägna provinser är det ryska inflytandet deremot starkare än i Donauturstendömena. De förra ba ej allenast icke varit utsatta för czarens ockupation, utan äro äfven innevånarnes språk och nationalitet vida mera närbeslägtade med ryssarnes än fallet är med Moldan-Wallacherna. Derjemte hoppas de på Rysslands hjelp, för att kunna ulkasta der turkiska oket. Det ar isynnerhet rörelsepariiet, som hyllar sig till denna sida. Det är dock möjligt, att den nye osterriniske ministern Beusts raska uppträdande för serberna mot Turkarne något minskat Rysslands och höjt Österrikes samt dermed Frankrikes aktier. Den från 121 medlemmar at Spaniens cortes till drottning Isabella algifna adress, i hvilken de protestera mot ministörens okoustitutionela bete nde att upplösa rikstörsamlingen, — ett aktstycke som skall komma att spela en framstående roll i Spaniens nyaste konstitutionela historia, — är affattadt med lika mycken fasthet som frimodighet. Det påstås deri, att ministören genom sina sista ätgärder kränkt den af densamma sjelf besvurna författningen. Den har neml. genom kongl. dekreter och utan kamrarnes konstituttonela medverkan förändrat lagen om den allmänna undervisningen samt de organiska lagarne om kommunalbestyrelserna och provinsialråden, och slutligen har den, genom att icke sammankalla de nya cortes till deni författningen bestämda tiden, på ett olörsvarligt sätt förlängt den utomordentliga myndighet, som cortes uppdragit åt densamina. I söljd härat förklara unuertecknarne alla de mått och steg för olagliga och utan bindande kraft, som ministören tagit eller hädanefter kan taga i afseende på den utomordentliga myndighet, hvarmed den blifvit beklädd, men hvilken nu är slut och som kamrarne endast ötverlemnat den på vissa vilkor och inom den i grundlagen bestämda vid. — Förutan namnen på de fem hutvudmän, som straffats med deportation, finnes det bland underskrifterna flera bekanta namn, såsom : Calderon Modesto Gonsalvez, Sauchez de Milia, grefve Campomanes, Antonio del Castillo, marquisen af Terrecilla etc. Från Mexico har till Frankrikes krigsministerium ingätt rapport från marskalk Baltaine, som tillkännagilver att exheditionskären vu är fullständigt koncentrerad och uppställd i åtapes på lämpligt sätt. I hufvudstaden Mexico stå ännu 6,000 fransmän, de öfriga befinna sig i Puebla, Orizaba, Vera Cruz och skola i mån af de olika truppatdelningarnes vidare framryckande aflösa hvarandra, tills de alla äro samlade i Vera Cruz. Vid denna stad uppkastas för ändamålet ett stort förskansadt läger, hvilket skall kunna upptaga 22,000 man. — Samtidigt erfar man från Mexico, att indianstammarne i provinsen Senora, isynnerhet Yakis och Opatas, rest sig vid Buenovista-floden till gemensamt motstånd mot juaristerna. Deras antal uppskattas till 35,000 man. Af de sista underrättelserna från amiral Roze, chef för franska örlogseskadern i Stilla Hafvet, framgår, att konungen af Korea icke velat ingå på amiralens anbud om att öppna underhandlingar, och att denne senare, alldenstund vintren närmade sig, ansåg det riktigast atl draga sig tillbaka, etter det ban förstört staden Kanghae samt alla de etablissementer, som funnos i densamma. En del kassor med silfvertackor till ett värde at 197,000 francs samt några manuskripter och böcker al vetenskapligt värde föllo vid detta tillfälle i fransmännens händer och hafva skickats till Shanghae, för att derifrån föras till Frankrike. Förstörandet af den vigtiga sästningen Kanghae. al dess kongl. slott, dess kruttorn och allmänna inrättningar måste — säger Moniteur — hafva bevisat regeringen på Korea, att mordet på franska missionärer ej blifvit ostratfadt. ! Den genialiske och lärde fransmannenLittrö, förf. till den förträffliga franska ordboken, hvaraf första bandet utkommit, ligger be tänkligt sjuk. S:t Beuve är nästan återställd. Ett fenomen har inträffat i Frankrikes! tidningsverld. Den protektionistiska Moni-jj teur Industriel, som i 36 år varit afsjord motståndare till den fria handelspolitiken och! skyddsystemets erkände förkämpe, förklarar sig eu vara omvänd. Vi lägga särskilt en viss svensk tidning på hjertat följande ord af! det franska bladet: . 4Moniteur Industriel uppskattar och godkänner Åa nrinnin. A AAA Ann ndvalan förr vå 2