Göteborgsposten – 12 januari 1867, sida 2

kunna lemna, är följaktligen 55 gallons i sekunden; men som halfva befolkningen bor på hvardera sidan af Norrström, så följer, att, om en sjelfverkande ventil placeras vid eller nära Norrbro, kommer hvardera halfvan af hufvudröret att lemna (i motsatta riktningar) hälften af denna qvantitet, eller 273 gallons i sekunden; under det att om natten samma rör gör ljenst för att föra 271 gallons i sekunden fran den högre till den lägre reservolren samt fylla denna sistnämnda för nästa dags behos. Med de uppgifna data är det möjligt att med iull noggrannhet teoretiskt beräkna diametern af ett rör, tillräckligt stort för att lemna den i framtiden ersorderliga battenqvantitelen på 24 timmar. Såsom läsaren torde finna säger hr Hawskby här: 1:0) att bestämmandet af hufvudröret beror af det sätt, hvarpå reservoirerua placeras; 2:o) att dessa kunna så anordnas, att huivudröret kan gora tjenst oaval natt som dag och så att hela dygnets behof af vatten kan lemnas under 24 timmar, samt 3:0) att dessa anordningar kunna teoretiskt beräknas och bestämmas. Då reservoiren, såsom ur ofverstlojenant Leijonancker föreslagit, placeras invid filtrerna, är naturligt, att vattnet i hulvudroret icke kan framrinna hastigare, eller vid andia tider, än det konsumeras. Hufvudröret masto derföre i detta fall bestämmas så, att det, utan allt för stor uycksorlust, pa en gang sramslapper hela den vattenqvauritet, som vid största möjliga konsumtion erfordras. Hr Lerjonancker säger i sitt lörslag (stadsfullmaktiges handlingar för 1806, N:o 15, pag. 13): 1 detta förslag är antaget, att hulvudröret bör kunna lemna 10 kubikiot i sekunden, hviiket svarar mot hela dygucis behol lemnade på c:a 10 ummar, Han säger vidare (pag. oå) Åatt det nagongang inträllar att större delen at kovngumuovnen sker på d ummar. Dot bör vara klart, utt, om hufvudroret sa anordnas, att hela den erforderliga vattenqvantiteten kan lemnas på 24 ummar, det icke benofver vara lika stort, som da der skall lemnas på 10 timmar; och att, om samma rördimensioner i bada sallen användas, det i förra fallet skall uppsta en betydligt mindre tryck:örlust, än i det seuare sallet. Det synes äfven vara klart, att, om 2:ne olika förslag skola Jemnföras, deras olika esfekt bör bedömas efter maxium-konsumtionen. Det är icke för deu ringa konsumtionen, dom man har stora rör, utan för deu stora j0rbrukningen. Jag kan icke finna nagon fördel vid, att lill on början hafva starkt tryck i ledningarne, om detta icke kan paräknas vid en större förbrukning, snarare ander jag det vilseledande, ty om husledningar och servicer bestämmas efter det storre trycket, blifva de otillräckliga i den man söorbrukuingen ökas. Beredningens beräkningar visa ganska tydligt, att, redan vid 8 kubiklots konsumtion p. ockund, det af mig föreslagna 16 tums röret ger kraftigare tryckt, än br Leijouanckers 18 tums rör, ehuru det senare ger större tryck vid ou mindre konsumtion. Sedan rorledningarne i bada sorslagen blifvit lika, blir skilnaden i tryck, äfven vid den mindre konsumtionen, praktiskt ingen, då den deremot blir stor i den man konsumtionen Ökas. Insändaren säger, att erfarenheten från flera orter adagalagger, alt förbrukningen i verkligheten icke later sig sammautrangas inom 12 t mmar, utan utbreder sig på 20 å 22 timmar. Detta är en känd ersarenhet från alla vawenledningar och det är endast sasom ett mått pa den framrinnande maximi-qvantiteten. som konsumtionen antages ske under 8, 10, 12 eller flera timmar, eller, såsom hr Hawksby yttrar, om maximi-konsumtionen vore ständig, skulle hela vattenqvantiteten lemnas på denna tid. Iusändaren säger vidare, att, ollfolje af detta sakuska förhållande (vid konsumtionen), vlilver den medelvattenmängd, som behöfver föras genom hufvudröret a hr Richorts förslag vid alla de tillfällen då reservoiren fylles under förbrukningen, betydligt högre än den vaitenmängd, som antagits vid uträknandet af den särskilda beredmugous trycktabell, och dymedelst är således nämnde tabell, med hänsyn till det verkliga lörhållandot, o iktig och vilseledande. Om, sasom insändaren antager, endast 55 proc. af den behöfliga vattenqvantiteten konsumeras under dagen, följer val äfven deraf, att endast 55 proc. af den qvantitet, som vid beräkningarne autagits utgå från reservoiren, derilran kunnat bortrinna, och att således ej heller eu så stor qvantitet beholver att under natten tilllöras reservoiren, som beredningen såsom maximum beräknat. Det ligger dessutom icke den minsta praktiska vigt vid, att under dagen asstänga förbindelsen emellan hufvudröret från Delsjön och reservoiren. Om kommunikationen alltid är fri, blir följden deraf endast ati, da förbrukningen är obetydlig, irycket i Masthugget och Majorna derigenom stiger, men att det något faller i den egentliga staden. Då konsumtionen ökas, blir trycket från båda hållen lika, och då den är stor, tillflyter vatten från 2:ne håll, och reservoiren bidrager då i väsendtlig mån att reglera trycket. Om det gjorda antagandet, af reservoirens fyllande genom hufvudroret från Delsjön, vore teoretiskt eller praktiskt oriktigt, förmodar jag, att hr Leijonancker, under den tid at 112 år, som frågan afhandlats, derom underrättat komiterade, men han har, såvidt Jag vet, icke deremot framställt minsta anmärkning. Al hr Hawksbys ofvan meddelade utlåtande synes, att han för sin del förordar en dylik anordning. Insändaren synes ogilla att jag framkommit med ett förslag, gentemot en större auktoritet, men då jag fått förtroendet att deltaga i komilen för uppgörande af förslag till vattenledning, har jag ausew det vara saval min pligt som rättighet att der framställa mina åsigter, för att diskuteras, och att sålunda i någon män kunna bidraga till den vigtiga frågans rätta lösning. Jag har dervid icke haft något anspråk på oselbarhet, men jag har icke heller ansett mig böra vika endast på grund af auktoritetstro. Bestämmandet af vattentrycket vid den ena eller andra föreslagna vattenledningen och i följd deraf dessas större eller mindre kapacitet, är en helt oeh hållet teoretisk fråga, som endast genom beräkningar kan fullt afgöras. Vattnet framriuner efter tyngdlagarne och den enas eller andras större auktoritet har derpå intet inflytande. ÅÄro beräkningarne oriktiga, torde de vara lätta att vederlägga. Göteborg d. 10 Januari 1867.