Göteborgsposten – 9 januari 1867, sida 1

— Skall Maria bli qvar hemma med en guvernant, eller skall jag sätta henne under miss Bordillions vård? frågade han sin hustru vid deras återkomst från Paris. — Låt henne vara hos miss Bordillion, sade lady Adelaide utan betänkande; då skall jag ej ha något ansvar och det är bättre att vi äro allena. Hon kan komma och stanna hos oss alltemellanåt. Mr Lester gjorde derföre upp saken med miss Bor dillion och betalade henne en lika summa med den han skulle betalt för barnet i en första klassens pension. En morgon kom Sophie Deffloe in till sin herrskarinna. Hon ville säga upp sin tjenst, ifall mylady ej hade något deremot — hon hoppades att mylady skulle låta henne afflytta så snart som möjligt. Lady Adelaide blef så förvånad och ledsen hon kunde bli numera och frågade något strängt hvad Sophie ämnade företaga sig. Denna svarade mycket lugnt att hon beslutat gifta sig med mr Richard Ravensbird. — Ravensbird har öfvertagit Sailors Rest! utropade lady Adelaide. — Ja, mylady, för tre månader sedan, och mycket rätt gjorde han i det. — Men, Sophie, ni kan säkert aldrig bli belåten med det lif ni kommer att föra der: att stå inom disken och draga upp öl åt kunderna! — Jag tror tvärtom, sade Sophie. Hvarför icke? Jag tror att det är just det lefnadssätt jag skulle tycka om, mylady