Göteborgsposten – 8 januari 1867, sida 2

ve under åren lagens olika kategorier visas af följande öfversigt: Antal Manufakturoch handelsbolag 283 Bank58 Finansoch diskonto50 Jernvägs44 Försåkrings33 Ssösarts43 Byggnads38 Bergverks147 Hotel82 Gas17 Diverse 81 19000 Äktiekapital radt kapital 2 2 84, 770, o00 71,952, o00 69,350, o00 36, 796,00 28. 775,000 25,238, 000 13,455,000 12,448,500 7,640,000 3.875,000 17.903. OO0 — 1800 Subskribe64.902,900 51,950,000 45, 750, 000 25. 5 16,OO0 15,375, 900 19.353.000 9, 745,000 11,145,000 6, 752,000 3,185,000 14,483,000 91 ladad 00 Inbetaldt kapital 2 10. 114, o40 5,252, 750 4, 39 1,250 8,385,250 1,677,000 1,869,100 1,810,000 3,018,800 1,293,350 587,500 2,249,100 876 378,230,500 268,156,900 35,648,640 Till det subskriberade kapitalet 268,156,900 komma: Rya emissioner af redan bildade bolag 1864 35,315,000 , Dito 1865 15,090,600 ,, Dito 1866 300,000 ,, Totalsumma af subskriberadt kapital 318,862,500 K Engelska penninge-förhållanden år 1866. Följande uppställning visar fluktuationerna i penningens värde i England under år 1866, beloppet af metallisk valuta i Englands bank, dennas sedelcirkulation och sedelreserv äfvensom kursen på consols — allt på dagarne för bankens diskontoförändringar: — —— —— S 39 SVAN 0 VANA Eg FZEYYPEEEZ 8 FS2SSS 2 3 E S 8 83 4 ZEUS-——.—.4 8. 2: 22-vL ADBUU2H A 82 2A 2 8 —— ——— 2522222 E KSL IK 2222222— 2 NPV. 2 3 S2ÅSESSELJ Z( SLZSN ET SÅZSESzlF! eÅSSDUD 2 ÅÅS-—2— 22 8 S Ö DS D z3 2 2 2Z — ? —-—22 S SSSS 3 2 S SS — La S— OM — LÅe2-2ees2 ra ZL2eDLeLLT Å Åv1 2z, 28 82SLHSLS 228238 TA SESZSSS1( SSÖ2z p: 8 2— 22 8 —2 S 2 S S Z 82. SSSTZS S SSSS 8 2 Å8S2sSS S SSSS — Z: 1iÅ2RP BAR I S22222 2 PRV TE SIPIHS-)g SSDÖNLSSSgLåÅzBSZTT H SSSSWå 2 S2—92 2 OcA TT SL222SS S SSS 2 27 5 S SSSS 0 NM VN W Å Å Å ÅÅJ O I 8 2222 3 2 92 UTSETT Å TULLULLLLAUIÄUIÄU 22 T RV VA ont mv 1 z FETT LLIT TREA Z. Tilltalsresormen. Kristianstads länsstyrelse har sedan den nye landshöfdingen tillträdde sitt embete, antagit för princip att begagna tilltalsorden I och Eder i alla skrifvelser utom till konungen. Nattstycke. Från Engelholm meddelas följande mörka teckning: Stölder äro nu i Bjäre härad så allmänna, att ingen kan om qvällen vara säker på att till nästa morgon tå behålla sin egendom. Fordom hatva tjufvar gjort tillgrepp mest hos rika personer, men nu hörer man högst sällan att någon rik blifvit bestulen, troligen emedan de hafva mera tillfälle att vårda det de ega; nu deremot stjäles mest från sådana, som icke hafva råd att umbära och att återskaffa gods de mistat. För några nätter sedan stulos får från en döfstam busman i Wanstad af Hjernarps socken; från en bonde vid Bokesliden si Förslöfs socken stals nästan all lös egendom; och från pastor Erman i Barkåkra tillgreps en mängd persedlar och isynnerhet kläder, allt i värde, som det berättas, till tre hundra rdr. Man hör icke att kronobetjeningen vidtager någon åtgärd för att sasttaga och till laga näpst befordra tjufvarne. Såsom åtminstone ett bevis härför må nämnas, att ett här i orten länge existerande tjufband måste en polisbetjent från Helsingborg upplösa. Nu tyckes detta tjufknippe åter vara hopdraget. — Falskt mynt har man här i orten i dessa dagar försökt utprångla. och några drängar hålla på att derför blifva tilltalade. På ett par ställen hade deras utbjudna mynt icke blifvit mottagna, likväl hade de dermed sluppit; men en ung och rask handlande gjorde ej på samma sätt, utan beifrade saken. Ämåättre och sämre folk. Då handtverkarnes klubb i Helsingborg häromdagen hade en familjesoir höll boktryckaren Borg ett föredrag om bättre och sämre folk. Sedan talaren sökt med exempel visa, att hvarken racen eller nationaliteten, börden, snillet seller talangen, lärdomen eller embetet, rikedomen eller arbetet berättigar någon att räknas till bättre folk, när uti ingen af dessa bestämningar ligger den minsta garanti för, att en menniska icke är dålig och således bör räknas till sämre tolk, framhölls huruledes verldshistoriens största personligheter! utgått från de solkklasser, dem man gemenligen kallar sämre folk. Moses, David och Paulus, för att ej tala om timmermans-sonen