kunna antaga, att den 40:de kongressen, om icke den 39:de, skall antaga en lag, hvilken skall vara en mera slående omstöpning, än något annat. Kongressens hotande inblandning i asseende på valmäns qvalifikation inom hvarje stat skall, om den såttes i verket, vara en väsentlig förändring af Unionens karakter och det första exemplet på centralmyndighetens utvidgning genom undanrödjandet af de hinder, som voro afsedda att begränsa dess makt. Kongressens sträfvan att inkräkta på de särskilda staternas funktioner är en följd a dess tillvällande af presidentens privilegier och står i fullkomlig öfverensstämmelse med ma joritetens uppförande mot minoriteten inom sjeltva kongressen. Caucus (den församling som förbereder valen till de allmänna sysslorna) har alltid varit en stor institution i Was hington, men dess makt har aldrig hitintills varit sådan som under denna session, Can cus är konung. Den tillintetgör all diskussion inom Representanthus och Senat. I denna konklav af det herrskande partiet utkläckas de mått och steg, som sedan bringas i dagen inom lagstiftande församlingen och föras igenom utan debatt. En person inom sjellva det republikanska partiets leder, som är ai något olika. mening, måste i hvarje särskildt fall vika för sina törbundsvänners beslut, alldenstund han vet, att hans namn annars icke skall upptagas å hans partis lista (ticket) vid nästa val, hvarigenom hans politiska bana skulle stängas. Inom Caucus kan likväl debati uppstå, fastän det är en debatt i hemlighet. Inom lagstiftande församlingen eger ingen diskussion rum, som fortjenar nämnas. Den bill t. ex., som bestämmer, att då den nuvarande kongressen afslutas d. 4 Mars, skall den nya kongressen genast sammantrada, antogs inom Kepresentanthuset etter knappast en halttinmas diskussion med en majoritet af 127 mot 30. Om billen är vigtig och ett försök till opposition väntas, drages den fsörberedande frågan in på scenen. Detta konstgrepp utestanger ovilkorligen debatten, dertör att omröstning nu genast företages, huruvida diskussionen skall fortsattas. Om majoriteten röstar nej, röstas genast ang. sjeltva billen, och så lunda uppstär en lag, fastan dess motständare ej haft wlltälle att upptrada deremot. Minoriteten underkasta såunda majoritetens godtycke och den osördragsamhet; som förbjuder hvarje uttryck at sjeltständig mening. Den man, som befiuner sig mom dess parti, är dess slat; den man, som ullhör ett slaget parti, är en tyst slaf; den man, som söker att vara oberoende at hvarje parti, finnes ingenstädes. I det vi framstalla dessa iakttagelser angående den forändring, som de amerikanska institutionerna undergå, böra vi anmärka, att vi ej uttada någon asigt om det mom kon gressen herrskande partiets omedelbara planer. Republlikanernas projekter Kunnua Vara sullkomnmge gutiga, menu ue medel, genomhvilka de söka ub.Öta dem, tyckas tiklinteigöra det regeringssystem, som Unmvuens upphots män alselt. Förenta Statornas regering 1 närvarande stund icke en represevtaliv ise ring; kongressen är ej någon rådsädende tor samsing. Delta är takta, och att srumhäll. dem innebär icke mera en kriuk at den re publikansra poltiken, än det att säga att Rysslands regering är autokratisk innevar eti tordömande al den kejserl ga regimen. Mer saknaden at en kongress såsom rådslående forsam ing och af staternas representativa lör: samlivgar är en sak at h gsta vigt, och de. kan vara tvifvet underkastadt, huruvida något mål kan vara vårdt en sådan kostnad. V. hafva vants vid att tro en tri regeriug vare at mera värde, än någon fullkomning af administrationen och att anse det vara en synnerlig ära tör ett parlament eller en kongress, att hvarje mening tår derinom sitt uttryck. alt hvarje klass kan forsakra sig om en ne presentant och bli hörd. Amerika svätvar i fara att förlora, om det ej redan gjort det, sitt art. Dess kongress rycker på alla håll till sig makten, och likväl år kongressen ej ypperst, utan ypperst är en makt bakom kougressen — en hemlig, vansvar.g, nastan okänd makt. Detta sjelfvalua råds dekreter, mognade på enskild band, kustas på lagstiltande församlingen, som antager dem utan diskussion, och nationens öden handhatvas at några tå osedda män, hvilka styra lagstiftningsmaskineriet. II. dan 24. 2K mm An 928