Göteborgsposten – 29 december 1866, sida 2

Från Utlandet. Times lemnar från Indien en glänsande skildring at den stora Durbartesten i Agra, vid hvilken den engelske vice konungen i dessa Englands besittningar, sir John Lawrencc, för första gången ntvecklade hela den prakt och ståt, som tillkommer hans höga värdigbet. Man formligt bländas och blir solblind vid blotta beskrifningen, hvilken dessutom är särdeles fängslande genom sin skildring af dessa för oss ovanliga orientaliska seder och bruk. Agra, som utvalts till den plats der testen skulle firas, är sjeltva medelpunkten sör de stora infödingsmakterna i Indien och gjordes för 200 år sedan af Akbar till hufvudstad för hans stora och väl styrda rike. En bättre plats för en kongl. praktutveckling i hela Indiens ögon kunde sir John Lawrence icke hafva valt. Liggande på högra Jumnastranden, befinner det sig endast tå timmars afstånd med jernväg från Delhi på ena sidan och från Lucknow, Allahabad samt Benares på den andra. I vester, mellan det egentliga Hindostan och Bombay, ligga de stora Rajpootana-staterna, innebafda af familjer, hvilka kunna spåra sin härkomst till en mera aflägsen punkt, än något annat konungahus i verlden. I sydvest, och endast 80 engeiska mil ser nån, ha vi de mäktiga Mahratta-cheferna, hvilka äro i jemförelse med Rajpooterna endast af i går — Sindia och Holkar. Och i söder ligga de mediatiserade f. d. röfvarestaterna Boondelas, hvilka till antal, organisation och äfven historia bilda en nära parallel till det nyligen förstörda Tyska Förbundet. Till dessa geografiska tördelar komma äfven hi-toriska märkligheter, med hvilka endast Delis kunna jemföras, samt arkitektoniska skönheter, inför hvilka alla byggnader i gamla eller nya tider måste förblekna. 24 eng. mil derifrån kommer man på en våg, som en gåug var mera praktfull än Via Appida, till Futtehpore Sikri, der man ser de ännu i förträtfliet stånd varande ruinerna af det slott, som Akbar bygede sig, och hvilket i skönhet, storlek och intresse öfverträfkar alla andra sådana, som man kan se i Östern. Ej fullt 6 eng. mil från Agra ser den resande, som återvän der på Muttravägen, Akbars gigantiska och likväl vackra graf, hvilken ännu ar, fastän en gång sköflad genom mmduf-bt hat, si i i sina proportioner; under det att på andra sidan om vägen ligger den euklare hviloplats, som tillhör den kristna eller judiska drotining Miriam och hvilken af de kristna missionärerna förvandlats till en ädel tillflyktsort för 400 faderoch moderlösa, räddade trån den sista stora hungersnöden i dessa trakter 860 —61. Och hvad skola vi säga om sielfva Agra, — dess fäste, hvars moske af hvit marmor töredrages af några framför sjelfva: Taj; den stora pelarsalen, i hvilken Akbar gat sina audienser; rummen och baden, alla; med spegelsten, i hvilka de många skönheterna vid hans hof förlustade sig; haremsfönstren af utsökt nätverk, från hvilka de, sjeitva osedda, hade utsigt öfver Jumnas vatten. Å denna plats gaf det stolta Albions bleke son, vicekonungen af Indien, den stora Durbarfesten med en glans, om hvilken föl