Göteborgsposten – 21 december 1866, sida 2

trots af både engelska och preussiska tidningars spådomar, bärflutna derat, att både Preussen och England gerna skulle se, att romerska frågan vållade Frankrike en del obehag. likasom de brådskat mycket med att sramställa Frankrikes förhållande till Förenta Staterna såsom ytterst spändt, ett påstående som alldeles voderlägges genom presidenten John-. sons eget bådskap i dess icke vanstälda form, der han med nöje framhåller, att fransmännen alldeles lemna Mexico till våren. bDetta bekräftas af töljande telegram tillafranska regeringen, dat. staden Mexico d. 3 d:s: Kejsar Maximilian är qvar i Mexicos land. Hans sista beslut är ännu icke fattadt. Eftersom utrymmandet skall vara verkstäldt i Mars, är det af vigt att transportsartygen ofördröjligen hitkomma. Den af (amerikanarne) Campbell och Sherman bestående beskickningen, som anlände till Vera Cruz d. 29 Nov., lemnade denna plats å. 3 Dec; den tyckes vara lifvad af de mest försonliga känslor. Marskalk Bazaine. General Castelnau. Deremot synas de engelska tidningarne hafva allt skäl att betrakta de ord, presidenten yttrade om England och hvilka de först behandlade en bagatelle, såsom en ganska sträng, nästan dyster hotelse. bet heter i detta afseende i presidentens bädskap ordagrannt: Jag beklagar, att i hänsyn till uppgörelse af de mellan Förenta Staterna och England svåfvande svärigheterna rörande den skada, som den amerikanska handeln måste utstå på grund af folkrättens kränkning och de ur fördragen framgående förpligtelser, ännu alls intet väsentligt steg framåt blifvit taget. Detta uppskof föranledes till största delen af Englands inre ställning. Hura mycket de båda regeringarne än må önska det, kan likväl icke någon vänskap bestå mellan de båd: länderna, så länge ömsesidigheten i neutralitet och ett redligt förfarande icke blifvit upprättad. I afseende på en annan för England vigtig sak, fenianismen, yttrade Johnson: Den feniska rörelsen står i alldeles intet förhållande till Förenta Staterna, hvarken till sin orsak, sin karakter, eller sitt ändamål. Agitationen i Irland, besvären ötver engelska regeringens dåliga sorvaltning och de klagomål, med hvilka, efter hvad det påetäs, Irland i århundraden framkommit, måste ovilkorligen betydligt modifiera den åsigt, som vi nnder andra omständigheter skulle hyst ang. en af våra neutralitetslagar uttryckligen förbjuden expedition. Dessa legar måste emellertis samvetsgrannt iakttagas, så länge de icke äro upphäfda. Likasom Förenta Staterna mot England bibehäller en alltjemt betydelsefullt hotande, nästan utmanande hållning, sålunda förblir äfven detta år mot det stolta Albion sin karakter troget. På boskapspest, kolera, penningkris, delvis missväxt och öfversvämningar hade kommit grufexplosionerna, hvilka inom 24 timmar bortryckt mer än 500 bergsmän från deras familjer. Om explosionen i kolgrufvan Oaks vid Barnsley skrifves d. 15 d:s: Grusvan har förvandlats till en vulkan. Tvenne nya explosioner hafva i dag på morgonen skakat jorden; rökmoln hvirfla upp ur djupet. Det är ej mera något tvifvel underkastadt: en stor del af gruivan står i brand. Mun skall nödgas ifylla henne; dock skall, enl. ingeniorernas beslut, ingenting vidare ske förrän om Måndag. Det är ännu tvifvelaktigt, om undersokningarne ang. orsaken till olyckan skola lemna något bestämdt resultat. Bland de många gissuingar, vinner den flesta anhängarne, att en a! gasledningarne i grufvan fått en läcka och ledt en antändbar luftström i närheten af en icke försigtigt tillsluten lampa. I grufvorna arbetas visserligen endast med säkerhetslampor, men maskinrummmet och de större gallerierna upplysas med vanlig lysgas. Den stora boskapsutställning, som brukar hållas i London hvarje år före julen, men endast varar några så dagar, afslöts d. 14 d:s. Den forna itvern etter att producera kolossala och osormliga fettklumpar i st. f. lefvande djur, bar under senare åren något lagt sig. På de utställda fåren och svinen kunde man förr knappast skåda benen; nu tittade till och med ögouen tram ur den runda massan, 0 xarne syntes annars alltid nära att qvätvas, och många dogo i sjeltva verket af apoplexie eller brustet bjerta, i st. f. för slagtarens hand. Från Lithauen meddelas, att der inträdt en något mildare praxis. Så t. ex. straffas ej längre personer, dertör att de på gatorna tala polska. Om det preussiska regimentet i Hannover skrifves deritrån under d. 14 d:s: De hotelser, med hvilka de ofsictöosa tidningarne i Preussen framkomma emot oss, göra det pinsammaste intryck. Under det belägringstillståndet svälvar öfver våra hufvuden, fortsar man att afsätta embetsmän, företaga husvisitationer och arresteringar samt släpa folk bort till fästningen Minden. Man behosver blott taga det första blad, man kommer öfver, i handen, för att få veta, hvad som dagligen törs ggar härstädes. Deutsche Volks-Zeit. skrifver: Ryumastare Petersdorff vid gensdarmerna har arresterars och förts till Minden. ka polisembetsman, som misstänktes för art halva kringspridt en proklamation hån konung Georg, arresterades i Stolpenau och är nu förd till Minden. I-Tagpost heter det: En ardetare och en s. d. soldat hafva förts till Minden, derför att de på ett offentligt ställe i Harburg uttalat sina åsigter. I Tisdags transporterades ånyo atskilli,a personer till Minden. Assessor Bälow i Burgdorf har afsatts, derför att han undertecknat ridderskapets förklaring. På torget i Hameln uppstod i Tisdags ett slagsmål mellan bönderna och de preussiska soldaterna, hvaraf resultatet blef, att ett hallt tjog personer fördes till Minden. Nat. Zeit.