Göteborgsposten – 15 december 1866, sida 5

TTHCKL HOS V. T. Bonnter. TOUVU-. rättar han sig beqvämt och arbetar i skjortärmarne seller i storblommig nattrock. f Vid midnatt går han till hvila, sedan ban först aflagt en ny visit i sitt badrum. Iugen har hört honom snarka och sjelf säger han att han aldrig drömmer. Efter sex timmars sömn känner han sig fullt uthvilad och färdig att ånyo begynna sitt verksamma lif. Han är nästan aldrig sjuk, men då han känner ssig illamående, kurerar han sig sjelf på sin egen metod och låter aldrig en doktor komma i sin närhet. Emot fruntimmer är presidenten ganska sorekommande och artig, och påstås i sina yngre dagar halva vaait en fruntimmerskarl. En djerf bedragare. Den franska handelsverlden är tor närvarande 1 stark rörelse i anledning af do upplysningar, hvilka erhållits om ett storartadt bedrägeri, som begåtts i en filialafdelning af Frankrikes bank. Genom detsamma har fräntagits banken icke mindre än 700,000 francs, hvilka dels blifvit bortslosade på spel, dels gatt ölver i händerna på några listiga bedragare, för hvilken kassören i banken var ett redskap. Bedrägeriet har försiggatt i bankens silialafdelning i Poitiers och blifvit uttördt under loppet al tre år af bankens kassör Lamirande. Denne har i åtta år varit kassör i banken, hvilken post han, såsom ofta bänder, erhållit icke till följd al sin egen duglighet utan af sina familjrelationer. Hittills har bankens direktör dock icke haft något att anmärka emot honom oaktadt hans privata lif, icke var hederligt: han spelade högt o. s. v. Bedrägeriet har till största delen forsiggått på det sätt, att Lamirande efter hand uttagit större summor af bankens behallningar i guld och silfver. Till dessa behällningar hade han väl icke sjelf tillträde utan att direktören var tillstädes, men man förmodar att stölderna skett vid de tilllällen, då penningsäckarne stodo i kassörens kontor innan de nedfordes i källrarno. Först blefvo säckarne med silfver angripna; af hvarje säck på 1,000 sres uttogos 200 fres, hvarefier säckarne ater blefvo tillsydda och forsedda med de vanliga etiketterna. Derefter kom turen till säckarne med guldmynt på 20,000 fres, hvaraf ettdera det mesta eller hela innehållet uttogs och ersattes med silfvermynt. Af 800 säckar med 1,000 ires i silfver var ur hälften borttagen omkring en femtedel. Det är märkligt, buru dålig revisionen varit då den kunnat förbise dylika brister; och ännu ett par månader innan Lamirande arresterades hade hans bedrägeri varit nära att upptäckas under en revision. Vid denna var han sjelf ullstädes i källaren, medan enskilda säckar med guld och silfver blefvo upptagna för att vägas. Han uppträdde vid detta tillfälle med ett lugn och en kallblodighet, som icke kunde annat an aflagsna en hvar misstanke, och likväl stod haue existens på spel, ty om man blott hade vägt en enda säck med guld till, skulle förfalskningen af innehållet ha kommit i dagen, Slutligen kunde bedrägeriet icke längre döljas. Kassören fick order att sända 1 million francs i guld och 13 million i silfver till filialen i Angouleme, men hade icke i hela källaren 500 säckar med 1,000 francs i silfver hvardera orörda, och han lemnade derföre plötsligt staden under föregifvande, att han maste företaga en resa i familjangelägenheter. Han hade dock förut aflemnat sina nycklar till kassan. Redan följande dag visade sig emellertid vid en sändning af guldmynt, att innehållet var oriktigt; nu först väcktes misstankar emot honom och polisen sattes i rörelse, men det lyckades icke att arrestera bedragaren förrän i Newyork, hvarifrån han nu blifvit äterford. Förutom litet guld hade Lamirande mottagit banknoter för 580,000 francs. Pariser-statistik. Den bekante statistikern Maurice Block har i sin Manuel de Sratistique för år 1866 meddelat några statistiska upplysningar om parisiska förhållanden, af hvilka vi här meddela ett utdrag. Paris utsträcker sig osver en yta al 7,806 bektorer (något öfver 15,600 sv. tnl.) och bebos af 1,800,000 menniskor, under det att Seine-departementet räknar 2,100,000v innevånare. Under år 1864 löddes i Paris 53,835 barn, deraf 27,231 gosseoch 26,604 flickebarn, 38,967 voro födda inom och 14,868 utom äktenskapet. Antalet döda uppgick under nämnde är till 44,917, at hvilka två hade uppnått en älder af 100 år och en blifvit halshuggen. Antalet dödtödda barn utgjorde 4,264. I Paris finnas 56 barrierer, 24 boulevarder, 2,258 gator, 38 korsgator, 157 atervändsgrander, 70 öppna platser, 35 qualer, 3 dar och 22 broar. Staden innehåller 33,441 hus, i hvilka det finnes 25,500 butiker och 225,000 hushåll. Gatornas rännstenar intaga en längd af 388,481 met-es, af hvilka de 224,000 äro tillkomna efter 1848. Gasrörens längd uppgår till 1,100 kilometres, uch der produceras årligen c:a 100,833,258 kubikmetres gas. Från d. 1 Okt. 1864 intill d. 30 Sept. 1865 äro i Paris udpbyggda 3,351 hus och 1,942 äro nedrifna, af hvilka dock endast 465 ha blifvit exproprierade. Från 1860 till 1863 har Paris förstorats med 12,443 hus, i hvilka det finnes 71,566 våningar till följande priser: öfver 1,000 fres i hyra betaltes för 11,095; från 1,000— 500 fres för 21,363; från 500—300 fres för 19,134 och under 300 fres betaltes för 19,968. I hela Paris finnas 637,369 lägenheter, af hvilka 29,963 användas uteslutande i industriens och handelns tjenst. Skolornas antal uppgår till 526 med 104,540 elever. Ar 1864 besörjdes omnibuskommunikationen i Paris och dess omnejd af 610 omnibusar, af hvilka hvardera i medeltal hvarje dag tillryggalade en sträcka af 97 kilometres, 237 metres, hvilket för samtliga vagnarne under året ger en totalsumma af 19,943,614 kilometres (öfver 3,500 sv. mil). Antalet passagerare som blifvit befordrade med dessa vagnar belöper sig till 93,279,721. Paris budget utvisade år 1866 på inkomstsidan ett belopp af 218,158,905 fres, hvaraf oktroyen ensamt inbragte 92,385,000 fres. Utgiftskontot utvisade nöjaktigt samma summa, hvaraf icke mindre än 61,353,347 sres åtgå för räntor och amortering af stadens skuld och 10 mill. fres äro anslagna för oförutsedda utgifter. Tillkännagifvande.