Göteborgsposten – 14 december 1866, sida 1

ter måste vänta på att få tala med honom. Bland dem var John Mitchel. — Hawthorne och jag ha blifvit öfverens sir, var hans helsning till mr Apperly. Vi behöfva er hjelp för att sitta upp kontraktet och öfverlåtelsebrefvet. Ju förr det kan ske desto bättre. — Allt det der är mycket bra, min gode man, svarade lagkarlen, hvilken i egenskap af lagkarl naturligtvis ställde svårigheter i vägen, ehuru inga sådana i verkligheten funnos: men det är en tredje part som har ett ord med i denna affir, nemligen lord Dane. — Jag tror säkert att lord Dane gerna vill antaga mig, svarade Mitchel. Han skulle ej kunna få en säkrare arrendator: detta lät ni i går förstå, mr Apperly. — Jag har ingenting att säga mot er, Mitchel; utan tvifvel skulle lord Dane kunna få många sämre. Nåväl, jag skall se på saken om ett par dagar. — Men om ni kunde, sir, skulle det vara bra om vi kunde komma på det klara nu genast. Jag önskar taga värdshuset i besittning nästa vecka, och Hawthorne vill bli qvitt det. — Åh, det är ej så lätt att göra upp sådana saker. Det finnes folk som behöfva mer än sex månader för en sådan flyttning. Jag är sysselsatt i dag, och jag blir sysselsatt i morgon; men morgonen derpå kan ni komma tillbaka. Emellertid skall jag göra upp saken med lord Dane. — Jag vågar påstå, invände John Mitchel i det han såg skarpt på lagkarlen, att ni kunde antaga mig nu om