sitt företa intryck och ånyo fordrade utförandet af vårt första beslut, hvilket gick ut på en successiv utrymning; men det är dock visst, att de skäl, som transka regeringen åter. anförde för utrymmande på en gång, ansågos tilltyrlestgörande i Washington och ännu i denna skund anses dertör. Vära truppers hemkallande, hvilket till principen länge varit atgjordt och endast modifierats i afseende på utförandet, tillkännagafs således i Moniteuren ingalunda under tryckningen af de mer eller mindre begripliga utdrag, som telegraten bragt angående presidentens budskap. Ett anna meddelande i Moniteur), neml. upplysningen om att Matamoras icke besatts al amerikanska trupper, bevisar dessutom fullkomligt riktigheten at hvad vi anfört ang. törhållandet mellan Fraakrike och Forenta Staterna. I det Moniteur bragte denna dementi, vederlade den en händelse, som skulle varit beklagligare tor kabinettet i Washington, än för någon annan, emedan Förenta Staterna derigenom skulle hafva direkte brutit den neutralitet, hvartill de förphgtigat sig. Vi tillägga dertör ätven det uppdrag, som enl. några Newyorkertidn. skall hatva anlörtrotts general Snerman och mr Campbell, en underordnad betydelse, eme dan en mission af den angimna beskaffenheten skulle strida mot den amerikanska regerin gens officiela politik. Den nuvarande situationen ger som sagdt ingen berättigad anledning till de förmodanden eller bekymmer, som blifvit uttalade, och det skulle ej törvåna oss, om vi inom kort finge höra, att beslut fattats, hvilka öfverensstämma med alla opartiska mäns önskningar, i det en anordning vidtages, hvilken på samma gång fäster skyldigt afseende vid vär värdighet, våra rättigheter och intres sen och upprätthåller det goda törhållandet mellan Frankrike och Forenta Staterna. Man torde, om man läser denna artikel mellan raderna, lätt kunna fiuna, att törhållandet mellan de båda makterna tvärtom varit ganska spändt, något som äfven framgå af följande meddelande i Newyorkertidningarne, aateradt Washington d. 23 November: 1I går hölls ett ministerråd, i hvilket man rådslog om de vigtiga depescher, som ingåu från Paris ang. den mexicanska frågan. Genast derpå afsändes depescher ötver NewOrleans till general Sherman och Campbell. Det sages, att depescherna från Paris i hög grad inveckla den mexicanska frågan och kunna hatva de vigtigaste följder. General Sherman skall vara tillstädes i Mexico, när efter fransmännens bortgång val anställes al en president och af medlemmar till en kongress. Man väntar nemligen, att den nya liberala regeringen i Mexico genast skall anropa Förenta Staterna om militäriskt bistånd, och det är just derför, som general Sherman skall vara till hands. Under det regeringen förnekar, att detta steg, som hon tagit utan att rådgöra med den franske gesandten, kan inveckla Unionen i konflikt med Frankrike, medgifver man allmänt inom diplomatiska kretsar, att allvarlig fara är derför, om Sherman och Campbell icke handla med den största försigtighet. Från Rom skrifves, att då påtven tog af sked med otficerarne vid 85:te transka linieregementet, yttrade han, att Frankrikes fana, som hade återupprättat den hel. stolen, nu återvände hem. Många samveten funno sig håraf ej tilltredsställda. Han trodde revolu tionen stå utanför Roms portar. Han va lugn, derför att han satte sin lit till Gud Han vill bedja för kejsaren, men kejsaren borde göra något för honom. Samtidigt med fransmännens aftåg från Rom koncentrerade sig de påfliga trupperna. D. 8 d:s väntade man San Angelos besattandt af de påfliga soldaterna. Hvad de diplomatiska angelägenheterna mellan pårvestolen och Italien angår, vill de: nästan synas som om den österrikiske ge sandten i Rom, baron Hiäbner, funnit på ev medel, som kan utjemna svårigheterna, fastän det måste anses tvitvelakvgt, huruvida påfve skall gå in derpå. Det österrikiska kabinet tet bar neml. foreslagit, att man skall skutt. påtven en betydlig årlig civillista genom bi drag trån alla katolska makter, bvarmedels AAA allla om ((EUE.t oa