Göteborgsposten – 12 december 1866, sida 1

Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten). Stockholm d. 9 December. Svenska Akademien är åter fulltalig. Den stol som biskop Fahlerantz innehade, kommer att intagas af byråchefen Gunnar Wennerberg, Gluntarnes författare. Man har redan någon tid väntat på detta val, och då det nu inträffade, blef det egentligen ingen öfverraskning för den del af allmänheten som intresserar sig för den vittra areopagens rekrytering). Ingen skald och tonsättare — hr Wennerberg är som bekant begge delarne — har så hastigt blifvit populär, och inga tondiktningar ha så hastigt blifvit utslitna som hans Gluntar. Nu får man nästan aldrig höra dem mera, och sedan hr Wennerbergs lynne blifvit mera allvarligt, vill han ej gerna sjelt höra dessa glada sånger. Hans öfriga kompositioner gifvas icke heller ofta, fastän många af dem äro utmärkt vackra; men hvarken dessa eller hans gladare kompositioner hafva lyckats intränga och qvarhålla sig uti solklynnet. Jag har hört personer ifrågasätta om hr Wennerbergs inväljande i akademien var fullt berättigadt gentemot andra som anses dertill mera förtjenta. Men så har man å andra sidan svarat att akademien år Gud allena responsabel för sina val. Utan tvifvel blir det för den nyvalde en ganska svår uppgift att troget skildra sin företrädare, hvars plats inom litteraturen, kyrkan och akademien var i hög grad egendomlig. Men å andra sidan är ämnet ganska rikt, om det med rask och säker hand bearbetas. Den med stort intresse, åtminstone här, följda valstriden inom Södertörns domsaga, är då afgjord! Emot all förväntan, men till allmän belåtenhet, och man kan tryggt påstå der till landets bästa, har rektor Siljeström blifvit vald till nämnde domsagas representant i andra kammaren, med 187 röster mot 179, som tillföllo friherre Knut Bonde. Röstfördelningen är ganska märklig. Om de tolf röster som tilldelades landtbrukaren Hallström, hvilken vid 1862—63 årens riksdag satt utan någon utmärkelse i bondeståndet, af honom blifvit afträdda till friherre Bonde, hvilket ganska lätt kunnat arrangeras, så hade den senare besegrat hr Siljeström. I den socken — Sorunda — som eger de flesta valmännen, och som med några få undantag består af allmoge, erhöll triherre Bonde, hvars egendom der är belägen, 92 röster. I nästgränsande socken — Ossmo — der valmännen äfven företrädes) Red. får härtill an märka, att den del af allmänheten utom Stockholm, som intresserar sig för Svenska akademiens rek. ytering, säkerligen blifvit ganska öfverraskad af det ifrågavarande valet.