Göteborgsposten – 8 december 1866, sida 2

dig utt det palats YICLI, MVA parte afsände det olycksbringande dekret, som plundrade påfven? N Den tonsurerade utgifvaren af Unitå, hvilken nyligen blifvit dekorerad af drottningen af Spanien, slutar sin uppsats med denna profetia: Tre äro de Napoleoner, som verlden redan sett. De båda första slutade illa, och det gör oss ondt att nodgas säsa, att äfven den tredje skall sluta illa. Vi uppmana våra läsare att bedja för honom, på det att det hårda öde, 8 m himlen åt honom bestämt, må i någon mån mildras. D. 1 Dec. börjades inskeppningar i stort af de franska ockupationstruppernas packsaker och tross. Dagligen anlända till Civita Vecchia laddningar af armsaker från Rom, för att föras ombord. Under det afgörandet sålunda nalkas på andra sidan Alperna, hafva Adventspredikningarne börjat i de franska kyrkorna. I NötreDame öppnade pater Hvacinth under oerhördt tillopp at åbörare sina vanliga föredrag med en demonstration för påfven, i det han till thema för sina konferenser d. å. valt det kristliga familjelifvet. Först talade han om husfadrens mydighet och kom sedan till fädernes fader, den allmänna kyrkans upphöjde chef, hvarpå patern slutade med att säga, -att de farhågor, som påfvens ställning väcker inom hela Europa i detta ögonblick, äro ett ovedersägligt bevis på det odödliga deltagande, som är förenadt med religiösa srägor. I Paris har man hämnats på de missöden, som Mexico åsamkat fransmännen, med följande quatrain, som nu går från mun till mun: Le Mexique est un vampire, Dont Vappetit est couteux; Nous lui donnons un empire, Il en deåvorera deux. -Moniteur meddelar i gin politiska öfversigt, att upproret på Kreta är fullkomligt slut. Biskopen af Orldans skall utgifva en ny broschyr med titeln Ateismen och den sociala faran. Från nordamerikanska Förenta Staterna klagas öfver, att handelsafkärerna derstädes ligga nero. Många, som se affärerna på den värsta sidan, anticipera en kris, hvartill man anser den stora utbredningen af amerikanskt mynt skola i väsentlig mån bidraga. Härom kan man ej erhålla någon bättre föreställning, än genom den berättelse, som afgitvits af Newyorks Clearing-house, eller den association af de nationala bankerna derstädes, som upprättats för att lämpligt reda den ena bankens balancer till den andra. Under det år, som gick till ända d. 1 Okt., uppgingo Clearing-houses transaktioner, hvilka endast omfatta Newyorks banker, till 29,783,282,020 dollars eller öfver 17,000 millioner mer än hvad de årliga transaktionerna i medeltal uppgått till, sedan denna association bildades. Under de 13 år det existerat, har dess affär uppgått till 158,070,344,871 dollars. Detta är en affär, hvars summa således är 60 gånger större än Nordamerikas hela nationalskuld, och den angifver, att ett så stort belopp af pappersmynt är utelöpande och det väl kan väcka farhågor. Neåstämningen inom handelskretsarne är allmän, och det stora prissallet i nästan alla varor ökar oron. I år skola inalles 68 mill. i guld hafva skeppats från Förenta Staterna till Europa, och produktionen af dyrbara metaller uti alla grufvor i Förenta Staterna uppskattas srån 82 mill. till 106 d:o. Vid den i Newyork nyligen hållna kabelbankett, förklarade en af kabelns direktörer, mr Cyrus W. Field, att telegramportot skulle inom några månader nedsättas till en fjerdedel af hvad det först var — d. v. s. till 5 p. sterl. för 20 ord. Från d. 1 Jan. till d. 14 Nov. 1866 har antalet af emigranter till Newyork från Europa varit 212,752, en.ot 168,356 under motsvarande tid 1865. M:me Ristori har gifvit 26 representationer under sista två månaderna i Förenta Staterna, och hennes inkomster ha varit 100,000 dollars i guld. i Det vill synas som att Unionen, sedan den tvistat med både Frankrike och England, nu äfven vill väcka gräl med Preussen, En korresp. från Amerika berättar neml., att inom kongressen kommer att töreslås, det regeringen skall lemna upplysning om, huru Preussen under sista kriget med Österrike betett sig mot amerikanare af utländsk börd, som under kriget råkat vara i Tyskland. Man beskyllar Preussen för att hafva tvingat amerikanska medborgare att tjena i dess armöer, och amerikanska regeringen säges ej hafva gillat den amerikanske ministerns i Berlin hållning i detta afseende. Det skall bli af ett visst egendomligt intresse att följa en Bismarcks och en Sewards diplomatiska brefvexling. Generalen vid det preussiska infanteriet