Göteborgsposten – 6 december 1866, sida 2

ylla i allmänhet väl sina platser. Fran Utlandet. terigen förnimmas dystra rykten om kejsar Napoleons helsotillstånd, rykten, hvilka än mera sordystra den allwänt missmodiga stämning, som råder inom politiken och hvilken tyckes bebåda någon ny ännu oväntad katastrofs inträflande. Så skritves från Compiogne under d. 29 Nov, att Napoleon Onsdagen förut på jagten angripits af ett lätt illamående, ehuru han dock kunde bevista den derpå gifna dinerin. Men etter densamma bletvo plågorna större och våldsammare, och läkarne föreskrefvo honom ett bad, hvilket förskaffade honom någon lindring. Korresp. gäger, att kejsaren sedan befunnit sig bättre; men dessa återkomna sjukdomsanfall kunna ej båda annat än ondt. Också berättar man nu, huru Napoleon helt plötsligt till utseende förändrats till en gubbe med stundom inträffande anfall af vanmakt och svaghet. Huruvida kejsarinnan afrest till Rom eller icke, känna vi ännu ej. Det hette visserligen bland allmänheten, att resan blifvit uppgifven: men kejsarinnans egen omgifning var ännu för några dagar sedan at den bestämda mening, att resan skulle komma till stånd. Alldenstund densamma skulle i går företagas, om den blefve af, kunna vi snart vänta definitiva underrättelser. Konungariket Italiens officiösa tidningar klaga öfver att de klerikala i Rom göra allt hvad de kunna, för att framkalla ett uppror, hvilket skulle töranleda påtven till extrema åtgärder. De i går anlända utländska tidningarne stå fast dervid, att påfven d. 4 d:s skulle afresa från Rom till Civita Vecchia. Ännu har telegrafen ej bragt oss kunskap, om resan verkligen företagits eller icke; men har den skett, är det osannolikt, att den endast företagits, för att påfven skulle bese fästningsverken. Någon annan plan måste ligga derunder — men hvilken? Vi känna det icke, men hvad man vet, är att jesuiterna äro och länge varit i full verksamhet, och deras skicklighet i att knyta intriger är nogsamt bekant. Unita Cattolica lemnar en i denna stund anmärkningsvärd öfversigt af den påfliga armeens styrka. Påtven har ett linieregemente om 2,500 man, en zouavbataljon om 2,000, en bataljon irländska jägare och en at utländska carabinieri, hvardera om 1,000 man. Till dessa 6,500 man komma 2,200 gensdarmer med en sqvadron till häst, derpå tvenne sqvadroner dragoner om 300 man och en depot-sqvadron, samt tvenne batterier, hvartdera om 8 kanoner, vidare ett genie-kompani, en bataljon milis om 800 man och slutligen Autibes-legionen, hvilken är 1,000 man stark och skall vara 1,200 man. Påtven besoldar fyra generaler, at hvilka general Kanzler på samma gång är vapenminister. Artilleriet står under ötverstelöjtn. Lopez, dragonerna under major Lepri, gensdarmerna under öfverste Bosi. Franska trupperna vända ou dagligen uillbaka bem. De obestämda och motsägande underrättelserna från Mexco bidraga ingalunda till mildrande af den visst icke lugna sinnesstämningen i Frankrike, Visserligen säger Moniteur officielt: Kejsar Maximilian uppehåller sig sedan d. 27:de i Orizaba; huru länge han tänker stanna der, är obekant. Marskalk Baraine vände d. 10 Okt. tillbaka till Mexico; republikanerna blefvo slagna i träffningar d. 15 och 21 Okt. men segrade d. 18 i samma månad öfver en österrikisk-mexicansk kolonn. Men orden: huru länge kejsaren tänker stanna i Orizaba, är obekant, utesluta ingalunda möjligheten af, att Maximilian plötsligt kan lemna sin vistelseort eller sannolikare redan gjort det. Enligt uppgift från Ösverrike väntas Maximilian d. 12 Dec. till Lacr ma, der redan sörberedelser till hans mottagande gjorts och dit kejsarinnan Charlotte, om hennes helsotillstånd det medgifver. äfven kommer att tills dess töras. Näst dessa angelägenheter törtjena de händelser, som äro under beredning på Irland, ait påaktas. I ett bref trån London al d. 28 Nov, läsa vi: Hela Irlands sydliga och vestliga tas faf en krets kanonbåtar. IIvari kussträcka vakhamn, som är