Göteborgsposten – 4 december 1866, sida 2

Från Utlandet. I går börjades den nya och vigtiga kongressen i Washington. Presidenten Johnson mäste i går framträda intor en motständskratt, uvars röster äro till ?, emot honom, en kongress, som kan antaga lagar i trots al hans veto, kan berofva honom f,, af hans makt, kan anklaga och möjligen alsatta honom, och kan, genom att vägra bifall, tvinga honom till underkastelse eller resignerande. Han kan ej med framgång uppresa sig deremot genom en torklaring, att kongressen icke är någon kongress, så länge Sodern är uresluten; ty ätven om hvarje medlem från Södern insläpptes, skulle republikanerna likväl halva en segrande majoritet, estersom hela Unionens senat inom nuvarande kongress uppställer 38 republikaner mot 34 demokrater och Sydstatsman; under det Representanthuset inom närvarande kongress har 148 republikaner emot 98 demokrater. Presidenten skall derför, huru den än må vara konstituerad, finna denna korporation emot sig. Förklaringen, att kongressen endast representerar en minoritet, skall ej gälla, ty Södern är maktlöst och i Norden understödja al 4 millioner röstande 2,200,000 kongressen och 1,800,000 äro demokrater, samma propor von som anmärktes under kriget, då majoriteten i Norden förmådde undertrycka mmoriteten derstädes och på samma gang afven kulva Södern. De nu i Nordstaterna lörsiggangna valen, hvilka visat sig så bestämdt sormänliga för kongressen, hafva tör alltid löst rekonstrukuonsfrägan och bestämt, att Södern mäste, för att kunna åter vinna inträde i Uni onen, alstå från en del af sin polltiska makt. Jemnlikheten är slut och presidenten, som mäste böja sig tor ölvermakten, kan ej langre tala ull förmån för den pohuk, som vill jemui.k rekoustruktion. 1 losmwugen al denna träga skall presidenten, oaktaudt ven minoritet som stödjer honom, spela en tydlig roll. Men i denna triumfsens tunme hotas republikanerna at tvenne faror. Den ena hält ven utaf dem vill återupptaga Södern i kongressen, med vilkor att den antager det törlag till ändring at författningen, som berölvar det 3 al dess representation inom kongressen, om negrerna förvägras rösta; men de andra fordra större eftergmer. i det många utaf dem gå så långt att de tordra den all männa omröstningens ovilkorliga införande. De tvista redan harom, och alldenstund derus kongressmedlemmar ätven äro af delade meningar, är det tydligt, att demokraterna kunna, om presidenten handiar klokt, hysa hopp om att i sin hand hålla jemnvigten. Detta är den ena faran; den andra ligger i frågan om skyddstullarne. Republikanerna i Vestern äro emga till förmån tör frihandeln; i Newyork och Nordvestra Staterna äro de för frivandeln i allting annat än ull; i NewEngland och Penusylvanien är folket absolui protektionistiskt. De häftiga tvisterna härom under sista kongressessionen äro ännu i triski minne, och den från sistl. vår uppskjutna trå