Från Utlandet. De europeiska tidningarne meddela nu ganska allmänt nekrologer öfver det mexicanska kejsardömet, och Times förklarar sig icke längre kunna tyeka om att tro, det Maximilian afdankat och begifvit sig tillbaka till Europa. Det var ej i Mexico, som försöket misslyckades, utan i Förenta Staterna och sjelfva Frankrike. Om Amerika varit likgiltigt och Frankrike gynnsamt stämdt mot det nya kejsardömet, skulle de af Juarez och hans anhängare underhållna blotta röfverierna endast varit af föga betydelse. Förr eller senare skulle civilisationen förherrskat, men vid samma tid som Förenta Staterna, befriade från sitt borgerliga krig, antogo en hotande ton, hade den allmänna meningen i Frankrike öppet uttalat sig mot företaget. De för Juarez sålunda öppnade utsigterna ingåfvo honom nya förhoppningar och förskaffade honom nya anhängare. Från en slagen och förföljd flykting blef han plötsligt en lycklig patriot, som tog städer från de kejserliga och med hvarje dag vann mera terräng ... Presidenten Johnsons politik befriade honom snart irun sina fiender. Amerikanarne tordrade af kejsar Napoleon, att han skulle stå fast vid sin tillkännagifna afsigt att inom en gilven tid draga den franska besättningen tillbaka, och franska folkets önskningar gingo i alldeles samma riktning, Fransmännen afskydde företaget, amerikanarne fördömde det. Det kunde ha utförts, utan att kosta mer än hvad man beräknat, om förhållandena varit gynnande, men det skulle varit omöjligt att fullfölja det i trots af de hiuder som uppreste sig både hemma och ute. Efter att hatva med manlig beslutsamhet kämpat mot sitt öde, underkastar Maximilian sig det nu och drager sig ur speler. Times säger vidare, att detta steg skulle kastat Mexico tillbaka i anarki, om icke Förenta staterna vore. Man berättar oss, att Förenta Staterna nu skola adoptera Juarez politik, på samma sätt som fransmännen åtogo sig hang motståndares; att de skola mottaga det protektorat, som fransmännen lemna och åter uppsätta de sista tre årens scener med denna enkla förändriug i pjesens rollfördelning. Fransmännen togo upp Miramon och stredo mot Juarez: amerikanarne skola taga upp Juarez och bekämpa Miramon. Men fastän vi neppeligen kunna säga, att amerikanarne skola hafva mera aktningsvärda klienter, än fransmännen, skola de dock hafva vida lättare att beframja deras sak. De måste likasom fransmännen intervenera och med vapenmakt; men de kunna göra det med större lätthet, till bättre ändamål och med tärre hinder:. Interventionen skall, fortfar Times, vara populär hos nationen i st. f. opopulär; den skall vara billig i st. f. dyr; den skall ej kränka någon doktrin? och icke framkalla någon protest. Amerikanarne kunna och skola troligen äfven göra, hvad fransmännen både kunde och skulle ha gjort under gynnsam