Göteborgsposten – 20 november 1866, sida 1

2—— —f——7j7G — — — fientligheterna skall gifvas. Den ofantliga storleken i de härmassor, som på alla håll upprättas, på samma gång den lika mycket uttömmer allas verkliga styrka, gör hvarje enskild makt oförmögen till en kamp med en kombination, som kan bildas emot densamma. Hurudan den absoluta tillökningen i den franska armen än må vara, skall likväl dess proportion till Preussen, Osterrike och Ryssland törblifva densamma, som den var vid sista krigets utbrott. Det var ej dess armes oförberedda tillstånd, som förlamade det franska inflytande vid denna kritiska tidpunkt. Hvad Napoleon då icke kunde eller ville försöka på andra sidan Rhen med 400;000 eller 700,000 stridbara män, det skulle hän svårligen kunna hoppas att nu utföra med 1 eller 12, million, om Preussen hade en tillräcklig makt öfver Tyskland, att göra kriget, till. en national kamp. Utan allianser är äfven Frankrike maktlöst i afsconde på offensiva planer, och det är ej lätt att säga; hvart det kan vända sig för erhållande af pålitliga allianser i en offensiv politik. Österrikes illa qväfda agg och de sydtyska staternas småaktiga afundsjuka äro ej någon synnerlig fast grundval for Frankrike att bygga uppå: Teidenserna hos befolkningen i dessa länder skola befinnas strida mot deras suveräners förhoppningar. I Mänchen och Stuttgart, såväl som i Dresden och Hannover, finnes visserligen ej någon sympati för Preussen, men der är icke heller någon enuusiastisk kärlek till Frankrike. Ej heller skulle den något vacklande lojaliteten hos wienerboarne och Österrikes andra tyska undersåter återvinnas åt kejsaren genom någon håg hos honom, att göra gemensam sak med Gallien och Italien mot deras bröder i det stora fäderneslandet. Polska nationaliteten är ej populär bland tyskarne hvarken i Norden eller Södern; och i hvarje försök af det kejserl. kabinettet att med Frankrikes tillhjelp itervinna en förlorad. terräng, skulle Frans Josephs tyska undersåter endast se en öfverlagd plan att höja de slavoniska, magyariska och alla andra elementerna i kejsardömet på den teutoniska racens bekostnad. . Om Prenssen behöfde någon hjelp, för att få hela sä derneslandet, hela Norden och Södern, såväl som de österrikiska provinserna, under sin värjo, skulle denna hjelp fås genom ett sådant företag mellan Frankrike och Sydtyskland, som det, hvilket nu säges öfvervägas af baron von Beust. Om, såsom man säger oss, Frankrike har föga tillfälle eller lust att öfverskrida sina naturliga gränser, Alperna eller Pyrencerna, skall det hädanefter icke heller finna någon anledning att trakta efter ett fält till utvidgning på andra sidan Rhen. Det är emellertid knappast möjligt att se det verkliga ändamålet med den tillämnade utvidgningen af Frankrikes militära styrka, — isynnerhet på en tid då de romerska och mexicanska truppernas återkallande, medan det ökar armeens pumeriska styrka inom landet, så slående bevisar oförmågan hos en blott materiel styrka, huru stor den än må vara, att gifva politiskt inflytande.