Göteborgsposten – 16 november 1866, sida 3

Ilvarjehanda. Irländskt eldvatten. Nyligen fann man vid en undersökning bus personer 1 Liverpool, misstaukte tör Fonianismw, ett slugs sluidum, hvilket i egenskaper tyckes olverträsfa tll och med den mycket omtalad. grekiska elden. En del af vatskan utgjots på en hog al bomull och stickor, och efter owmkniug lyra minu ter antändes alltsammans af sig sjelf. En butelj iunehållande samma väska kas:ades mot eu tråvägse, hviken omedelbarligen förvandlades t.ll! en euda massa af lågor. Askädarne erioro ett öÖsvervaldigaude intryck af våtskaus lörstöraude egenskaper. Manga personer ha betv.flat tillvaron af en senmsk organ:sation i Liverpool, men en sådan är nu fullt bevisad Som exempel på eldvätskans märkvärdiga egenskap aut icke kunna släckas anför man, art nagot litet al densamma diöps på en blandmag af bomull, ull och sågspån, hvilket allt derpå lades 1 vatten. Etter en vecka upptogs det åter och inom fem minuter hade alltsammans tattat eld. Fromma läckergommar. Nyligen invigdes i Arilon i Frankrike ett palats tillhorigt jesuiterna. Högtidligheterna börjades med en messa; derpå söljde en predikan, hvarefter en bankett afsslot testen. Ett halft dussin lekmän och omkring 60 prester vorv närvarande vid ceremomen. Banke:ten var lysande, En af de närvarande lekmånnen har meuddelat matsedeln, hvilken utan tyfvel skall komma munnen att vattnas på dem som icke aflagt lölte om fattigdom ock återbållsamhet. Vi meddela den här: — -Uuftres dOstende, potage å la tortue, erepinottes a la Richelicu, suumon a la Hollandaive, silet de boeur jardiniere, canneton aux olives sarcics, silet de soles, matelote Normande, perdreaux au naturelj sorbets au kirsch, c6lerig sarcis, herre 2 la porrade, dindon nenux truffa a Vepiscopale, becasses, anguille au beurre Montpellier, jambon Lardenne en gelte, homards, påtes de sores gras, bavaroise panachee, Macedorine au champagne, hlaces, fruits, dessertDet beböfver väl knappt sägas att denna läckra måltid lifvades al gamla viner af de läckraste skördar. Bland andra Ömaamnes ett visst slags hyut tokajer, hvilket lockade utrop af förtjusning af de fromma gåstorna. Med ett ord, det synes på beskrifningen al denna rikliga kärl -ksmålud, att de franska religiosa brödraskapen, pastorerne och biskoparne, ha ett angenämt och lätt lif, oaktadt de afskyvärda försoljelser och plundringar, som de hberala nd ssa otrogna tider låta Herrans tjenare utstå. Teateranekdot. Komikern Askenbom hade en afton att utföra den lustiga sängpjesen Kapellmåstaren, som ensam upptrader på scenen, dirigerande orkestern nedanför. Blind de musicerande amatörerna sanus en god violoncellist, tysk till börden och nDågot hetlefrad. Askenbom vände sig till honom sjungande ungetär så bär: Min Herre — se på noterna bättre och spela inte alltid dudeli-dadeli — dervid harmande hans sträkforing. Amatören, som ej begrep annat än att det var en oförtjent offentlig tillvättavisving, rusade upp och sade: Jach speler mich mans efter mine noter. Publiken utbröt i ett skallanda skratt, derunder Askenbom helt lugn räckte ner sin snusdosa till amutören och bjöd honom en pris, hvarefter båda enusade under olika grimaser mot hvarandra.