Ravensbird blickade fast på sergeanten utan att sänka blicken. ; — Ni må vara en gammal räf; erfarenheten har gjort er dertill: men ni har tagit fel, då ni tog mig. Jag visste ej att någon olycka händt kapten Dane, tills Dubber just nyss berättude det; jag visste ej annat än att han var frisk och vid lif. Jag svär er att detta är sannt. — Seså, svär icke på något nonsens, eljest kan det komma att bli användt emot er, var det skarpa svaret. Det är ej mitt sätt att göra saken värre för dem som komma i mitt förvar; men då de i sin dårskap vilja göra alla slags erkännanden, så är jag nödsakad att ihågkomma det. Det bästa ni kan göra är att tiga tills ni kommer inför lord Dane. Detta är ett vänligt råd, kom ihåg det. Måhända kände Ravensbird att det så var och försjönk derföre i tystnad. Plockgods. Teateranekdot. En af sujetterna vid den Djurströmska teatern på sin tid hade sorut varit komiker, men sedan blifvit tragisk skådespelare. Stadd i ekonomiskt bekymmer skulle han innesluta sig i den vördade publikens välvilja och framsäga några behjertansvärda ord. Direktören. lofvade hjelpa honom med några ord som skulle inlåsas, men under brådskan glömdes saken af båda till dess stunden var inne. Då improviserade Djurström i en hast från kulisserna, sufflerande: Förut jag varit har komik; Nu har jag valt det seriösa: Men snart jag väljer mig en spik, Om ni ej pengar på mig ösa. Den komisk-tragioke skådespelaren fick fullt hus. (Forts.)