Göteborgsposten – 3 november 1866, sida 2

hvilken Ni förbehåller Eder presidiet, öfverlåta uppdraget att öfverlägga om, hvad som är att göra, för att sätta de nationala krafterna i stånd att kunna med säkerhet försvara landets område och upprätthålla vårt politiska inflytandeDen bekante publicisten Emile de Girardin har ådragit den tidning, Libertå, i hvilken han arbetar, en ny varning, genom en artikel hvari han skarpt kritiserar Frankrikes inre förhållanden. Han säger bl. a.: Vi ha ej något system och veta icke, hvad vi vilja, medan det törsta vilkoret för framgång i hvarje företag är att veta, hvad man vill och hvarthän man går. Hade vi ett system, skulle vi ej ha reform af d. 24 Nov. Man skulle antingen hafva förklarat oss: ÅFrihetens timma har slagit, här är friheten hel och hållen !, eller och skulle man hafva sagt: Friheten är ännu en farlig sak, låtom oss förblifva, hvad vi äro ... Hade vi ett system, skulle vi icke hafva gjort expeditionen till Mexico, och om vi företagit den, skulle vi erkänt Södern och gjort Maximilian till vår kandidat... Den samla monarkien hade sin politik, hvilken stod i öfverensstämmelse med dess princip... Hvad är demokratiens politik? Hvar äro dess grundsatser, dess statshushållnings-system, dess kompass? Detta är frågor, som man med sorg i hjertat framkastar, då man läser vår historia om de sista femtio åren. Det har gjort stort uppseende, att Kouher åter velat begagna stränghet. De i Paris boende amerikanarne hafva hos inrikesministeriet anhållit om tillåtelse, att få under utställningstiden öppna en stor klubb i Paris. Man väntar, att NMoniteur snart skall redogöra för general Castelnaus utomordentliga beskickning till Mexico, gående derpå ut, att franska armeen tänker vid sitt återtåg qvarlemna åt mexikanarne ej blott krigsmateriel at alla slag, utan jemväl lasarettssaker o. 8. v., äfvenledes att fästningarne Vera Cruz, Orizaba, Peubla etc. skola späckas med 360 kanoner, hvilka man ditfört från Frankrike. Arbetsinställningarne fortfara, dock gå de ännu endast ut på fredliga demonstrationer. Det oaktadt ha myndigheterna redan tängslat en del af Åanstiftarne. Till Cherbourg väntas en preussisk eskader om fem skepp. Det är nu tal om anläggande af en direkt telegrafledning från Frankrike till Amerika, emedan man tror, att förr eller senare ett krig skall utbryta mellan England och Amerika, i hvilket fall man ej längre skulle ha någon telegrafförbindelse med denna senare kontinent. Spanske marskalken ODonnell ligger farligt sjuk i Paris. Man fruktar för hans lif. Från Italien meddelas, att till Venedigs magistrat ingått följande adress: :Flyktingarne från Triest och Istrien sända det befriade Venedig en broderlig helsning, förlitande sig på framtiden, hvilken skall förena dem såsom italienare med Italien. Genom ett dekret af d. 19 Okt. har tapperhetsmedaljen i guld förlänats åt municipalitetets fana i Venedig — för det hjeltemod, hvarmed detsamma 1848 och 49 försvarade den talienska nationaliteten. Samma utmärkelse har ätven tillkommit staden Vicenzas fana för det tappra försvaret mot de fientliga angreppen i Maj och Juni 1848. De frigifna politiska fångar, som d. 23 Okt. återvände till Venedig, blefvo högtidligt emottagna. Röfverierna grassera nu starkare än någonsin i Syditalien. I Abruzzerna och Cala rien äro hela städer blokerade. General Palavicini har utnämnts till befälhafvare i Kalabrien, men all visad kraft är fåfäng, så länge Frans II sitter i Rom och reaktionen finner skydd äfven i de romerska institutionerna. I Turin vill man veta, att Victor Emanuels andre son skall förmäla sig med en fröken de la Cisterna, hvars moder är född Merode och är beslägtad med de belgiska furssarne de Croy samt hr de Montallembert, hvilka alla tillhöra det strängt katolska partiet. Enl. uppgifter från Amerika, har krigsministern Stanton begärt sitt afsked, och skall Sherman trol. blifva hans efterföljare.