Göteborgsposten – 29 oktober 1866, sida 1

— skytten som isynnerhet af den melodiösa religiösa sången ÅJesus de Nazareth väckte mycket bifall. Hr Hrjmali utförde ett solo för violin af Singer, för hvars utförande han af publiken belönades med en framropning. Fru Michaöli skulle såsom idag återvända till hufvudstaden, efter sin utflygt till Paris. Resan företages öfver Norrköping der en konsert lärer komma att gitvas. Det skall utan tvifvel intressera våra läsare att erfara huru vår svenska näktergal bedömts i bildningens och smakens hufvudstad. Den ansedda och vidt spridda tidskriften LEurope artiste innehåller i ett af sina senaste nummer följande omdöme: Fru Louise Michaöli, kunglig svensk kammarsångerska, en af de berömdaste sångerskor i Europa och ganska säkert den mest utmärkta sångerska i hela Norden, har ankommit till Paris och gjort ofantlig lycka i de musikaliska kretsar, der hon låtit sig höra. Hon har en stor och praktfull stämma, som synes vara alldeles ensam i sitt slag och som i skönhet och omfång till och med öfvergår hennes berömda landsmaninna, Jenny Linds. Vi beklaga lifligt hennes återresa till Sverige på samma gång vi skatta oss lyckliga att kunna försäkra våra musikälskare att fru M. kommer att återvända till Paris så snart utställningen öppnats för att låta höra sig såväl på konserter som på våra lyriska scener. Oskentliga föreläsningarne. Efter en kort återblick på förra föreläsningen öfvergick d:r o. Bergen i Lördags till en framställning af de gamle egyptiernas religion med dess mångarrade gudadyrkan. Då persern på frågan: IIvad är lifvet? svarar, att lifvet är den ur striden mellan det goda och onda sig utvecklande godas seger, lemnar egyptiern på samma tråga svaret: Lifvet är det, som blir ötrigt då det vexlande jordelifvet bragts till ro; d. v. s. för egyptiern är lifvet lika med död. Betecknande för denna religion var ock, att guden Ammon, hvilken atbildades med herrskaresymbolerna, ansågs som dödsrikets gud. Egyptiernas religiösa utveckling genomgick tre stadier: 1) det, då de stodo på lägsta graden af djursdyrkan, 2) det, då solen, månen och stjernorna utgjorde föremål för deras dyrkan, samt 3) det, då de af Nilens fruktbärande öfversvämning togo sig anledning tillbedja denna flods gudomlighet, såsom den välgörande gudamakten. I sammanhang härmed egnades äfven stor dyrkan åt solens gud, hvilken lät snön smälta och derigenom bidrog till Nilens öfversvämning. Solens och Nilens gudomligheter sammanfördes småningom i den religiösa kulten fill en gud, Osiris, hvilken med sin gemål lsis. månens gudinna, blefvo egyptiernas högsta gudomligheter. Öfver dessa båda gudomligheter och öfver de öfriga förnämsta: Ammon, Phra, den beslöjade bilden i Sais, Memphis gud, Phta, personifierad i oxen Apis och på de gamla monumenterna afbildad än som ett nyfödt barn, än som en mumie, samt öfver deras dyrkande lemnade tal. en längre, intressant belysning. Med en beskrifning öfver de storartade grafvarne, pyramiderna, och deras sammanhang med folkets religiösa föreställningssätt afslutade tal. sin framställning af de gamle egyptierna, det folk, hos hvilket visserligen tanken på odödligheten först uppspirat, men för hvars gåttulla religion och ovissa verldsåskådning man ej kunde finna en mera betecknande symbol än den i öde rymden hopplöst stirrande Sfinxen. I nästa föreläsning kommer tal. att framställa: De semitiska folken; Elohim och Jehovah; Episod om Messias-iden; samt Judiska konsten. Göteborgs tullkammare. Generaltullstyrelsen har d. 24 d:s ttll tullförvaltare i Oskarshamn utnämnt och förordnat kammarskritvaren vid förpassnings-tullkammaren härstädes H. J. F, Seldener. Genom denna hr QCaldanara hHHAAHAH A b6