Göteborgsposten – 27 oktober 1866, sida 1

Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. I Sondags på efterm. hade skepparen C. Andersson från Styrsö gått ifrån sin i hamnkanalen vid Norra Hamngatan liggande jakt Kronan, utan att någon fanns ombord, som kunde ha tillsynen öfver densamma samt utan att han ens satte las för nedgangen till kajutan. För denna oförsigtighet, alldeles osorsvarlig i en stad, der det hvimlar af mer och mindre inpiskade skälmar, som blott rufva på gynnsamma tillfällen att komma åt sin nästas gods, fick A. plikta rätt dyrt. När han kom ti lbaka, fann han nemligen att ett silfvercylinderur, en sjötröja, ett par blå byxor och ett par sjöstöflor voro försvunna. Han anmälde detta i polisen för att om möjligt återfå det stulna. Följande dag kom till polisbetjeningens kännedom, att för första resan stöld strasfade Frans Leonard Carlsson bytt bort ett par sjöstöflor, lika med de stulna till drangen A. Olsson. Carlsson, hvilken just i de dagarne skulle till poliskammaren inställas såsom försvarslös, blef snart derefter gripen och stod i Tisdags inför poliskammaren. Hun synes tillhöra der slags tjufvar, som det är fåfäng möda att söka förbättra och som efter utståndet straff lör sina förbrytelser utkomma från fängelserna ännu mera förbärdade än de varit förut och endast tänkande på tillfällen att förnya samma brott, som ådragit dem straffet. Atkomsten af sjöstöflorna, hvilka af skepparen Andersson igenkännts såsom de honom fränstulna, sökte han förklara genom följande historia. Carlsson träffade, så berättade han, vid domkyrkan i Söndags, en karl som sade sig heva Johansson och hvilken bar en rock, ett par sjöstöflor, en sjötröja och ett par blå byxor. Johansson bad Carlsson bära dessa saker åt honom till svingeln vid svenska kyrkogården. Denna begäran bifölls, och då Carlsson och Johansson hunnit dit, bad den senare honom vänta