väderstreck. lKejsaren är hugad att göra huI set, Habsburg till någonting mer och mindre änjen symbol, men han har ofantliga svårigheter att bekämpa ej blott i sina familjetraditioner och sin egen individuela böjelse, utan äfven i sjelfva de omständigheter han har att göra med. Det är ej af någon brist på underrättelser, som han kan vara underrättad om, att Preussen ångrar sitt ädelmod att lemna Schlesien qvar under hans välde. Hans polis måste vara eländig, om den ej underrättar honom om de hemliga agenternas göranden och låtanden i Bucharest och annorstädes, hvilka äro i full gång med att söka motverka Österrikes tendens att graviterai denna riktning och uppmuntra det revolutionära partiet i Ungern att hoppas på hjelp från den störste och bittraste at Österrikes fiender. Om det mellan Preussen och Sachsen ingångna tredsfördrag meddelas nu närmare: Konungen af Sachsen underkastar sig allt, hvarom Preussen blir enigt med parlamentet i afseende på den militära höghetsrätten, armåförhållandena och diplomatien. Redan nu äro samtliga kommunikationsmedlen lagda under preussisk bestyrelse. Så länge det provisoriska tillståndet fortfar, besätta endast 2,000 sachsare Dresden, medan den öfriga garnisonen skall komma att bestå af preussare. De nu existerande sachsiska beskickningarne skola torttarande bestå, dock skall i hänsyn till de instruktioner, som meddelas dem, först ötverenskommelse ingås med Preussen. Frågan om fan-eden uppskjutes, tills det nordtyska törbundet är definitivt konstitueradt. Krigsomkostnaderna äro fastställda till 10 mill., hvaraf 1!(3 mill. genast betalas, medan det öfriga får stå i 6 månader, dock med undantas af 1 mill., som Sachsen får i ersättning för en liten jernvägssträcka, som atstås till Preussen. Denna fred är ej någon fred, utan blott ett provisorium, eller rättare en militärisk konvention, som tyckes lätt kunna föranleda konflikter och obehag. Man finner sig ej heller härmed rätt beläten i Preussen. köln. Zeit. anmärker: Ivarför har icke den för sachsiska folket gynsammaste lösningen, dess fullständiga förening med Preussen, genomförts? Dynastien har ej kunnat besluta sig för att göra detta offer. Vi vilja vara billiga och erkänna, att en familj ej lätt bestämmer sig för frivillig afträdelse. Man stiger från tronen liksom ned i grafven! låter Göthe Carl V:s dotter säga, hvilken (konung) dock sjelf gaf exempel derpå. Detta är subjektiva känslor. Om man opartiskt ötverväger saken, skulle det i alla fem verldsdelarne ej finnas någon, som befinner sig i en lyckligare och mera afundsvärd ställning, än en mediatiserad ysk furste. Den ingångna myntkonventionen mellan Frankrike, Belgien, Schweiz och Italien har, enligt en skritvelse trån Newyork till Moniteur, funnit ett mycket erkännsamt motvagande i Förenta Staterna. be vigtigaste idningarne i Newyork hafva skyndat att återgifva dess ordalydelse och hafva enstämmigt prisat det initiativ, som franska regeringen vid detta tillfälle tagit. Flera utaf dem hatva tillochmed förordat, att Unionen skulle ansluta sig till denna konvention. Ett par tidningar på Majorca omtala, att ramiljen Bonaparte är af spansk härkomst. De säga neml., att familjen bott i Palma på Majorca tills 1409, då den bosatte sig på Corsica, derför att dess öfverhufvud blifvit af konungen, Don Martin af Arragonien, utnämnd till regent på denna 6. Den bonapartiska samiljeboningen finnes ännu i de baleariska öarnes hutvudstad. Öfver portalen till denna gammalmodiga byggnad ses familjens vapen uthugget i en sköld, midt på hvilken en örn lyfter sina vingar. Tvenne stora medaljer hafva nyligen blifvit slagna i Paris till minne af vårt århuedrades tvenne vigtigaste uppfinningar fotografien och den elektriska telegraten. De äro graverade af Oudine och Bovy. Et eget slags plog med trenne plogbillar bar uppfunnits i Frankrike af en man vid namn Jos de Casanova, som både är en lärd, skicklig författare och duglig bildhuggare. Man tror, att denna plog skall åstadkomma en hel revolution i jordbruksväsendet. Propagateur du Nord omtalar en af en tredsdomare fälld dom, för hvilken sjelfva den vise Salomo ej skulle behöft blygas. Man använder stundom mot koleran en kur, att bringa patienten i en mycket starkt upphettad vemperatur och deretter inveckla honom i ylle. Egaren af ett spinneri använde den mot en at sina spinnerskor, som var nära döden; men hon fick härvid ett brännsår på skulderbladet, hvarigenom hon under ett par dagar blet osörfill anhata 8. 1