Göteborgsposten – 20 oktober 1866, sida 2

Ivarjehanda. Um glupsk qvinna. I den uti Chicago i Förenta staterna utkommande tidningen -Svenska Amerikanaren läses d. 26 sistl. Sept. under Rantegangsoch Polissaker följande historia: — Sistl. Lördags morgon anklagades Henry Freeman, en grönte utseende individ, ett fruntimmer vid namn Etty Clark för att hafva afnarrat honom 10 dollars. Den unge mannen är en främling i Chicago, och vandrade Fredags afton omkring på gatorna, undransfullt betraktande alla herrligheter omkring honom, då han tilltalades af en präktigt klädd dam, som frågade honom vm han behöfde logis. Den unge mannen hänrycktes al förtjusning då hon vidare sade honom att hon fattat ett plötsligt tycke för honom — kortligen, älskade honom och bad honom att följa henne hem till hennes förmakvid Meridiangatan. Han följde med in, och sirenen frågade honom vm han hade några peugar. Han hade myut och lemnade henne utan tvekan sin börs. Derpa grinade hon mot honom på ett så förskräckligt sätt, att han blef nästan förlamad. Hon sade honom att hon lefde uteslutande på unga greenhorns), och när helst hon kände sig hungrig, tänkte hon äta honom. Hon förtäljde honom, att hon höll 6 starka karlar för att göra kortletter af det slags kulfvar som hon tyckte om och att han måste bereda sig att blifva affardad vid midnatten, för alt serveras till frukost. Den unge mannen blef rysligt förskräckt. Han föll på siua knän framför den skräckinjagande qvinnan och bonföll a:t hon skulle skona honom, Han sade att hon kunde behalla penningarne som han lemnat henne, endast hon ville afstå från sina glupska al sigter på hans person. Hun begynte att mjukna upp, och sade honom, att om han ville stilla och beskedligt gå ned för trappan och skynda undan, skulle hon icke kalla på sina underlydande, utan förse sig med frukost på annat håll. Den unge mannen smög försigtigt uwör trappan, nadde dörren och tog till fötterna som om han halft en afgrundsande efter sig. Han mötte snart en polisman, som hejdade honom och frågade honom hvad han löpte för. Darrande berättade han sin historia, isynnerhet läggande vigt vid den omständigheten att hon velat uppäta honom. Polisen gick till huset och arresterade henne, hvarpå hon följande dagen dömdes till 50 dollars böter jemte rättegångskostnaders erläggande. Hr Greenhoru var nära att dana at förskräckelse, då han ätersag den efter menniskokölt trångtande nymfen i poliskammaren. Listigt bedrägeri. Några engelska grufarbetare, hvilkas geneverförrad var upprymdt, uppfunno, då de hvarken hade kredit eller penningar, soljanue list lör att skaffa sig det oundgängliga lifselixiret. Formannen begaf sig jemte ett par kamrater till närliggande krog, hvarest de begärde att få ett af dem medsordt sÅenkrus, rymmande omkring 212 kannor, och hvilket de hällat till hälften fullt med vatten, fyldt med genever, i det de föregålvo att krusets öfriga innehåll också var genever, som de köpt på ett annat ställe. Värden mätte på god tro upp en gallon genever, den de väl ruskade tillsammans med vattnet; men då de efter en stunds samtal icke gjorde min al att betala, fordrade han att de skulle lemna tillbaka genevern. Härtill beqvämade de sig ock slutligen och hällade hälfven af krusets innehåll tillbaka på geneverankaret, utan att värden märkte orad, hvarpå de oantastade begafvo sig bort med den andra hälften, som de gratis satt förvandlad från vatten till grogg, medan den narrade värden först senare fick kunskap om att han bortbytt sin goda genever mot vatten och till på köpet icke kunde göra skälmarne något derför. Allmän valrätt. I en danssalong i Altona hade värden utsatt en premie, bestående af en vacker guldbroche, åt den Åvackraste damen. Som vanligt är vid dylika tillfällen, fick hvarje manlig besökande en valsedel, alldeles som vid kejsarvalet i Frankrike. De talrikt närvarande sjömännen, hvilka menade att den skönaste redan förut var lycklig nog, gåfvo emellertid alla sina röster till en fattig, förvuxon flicka, som satt bedröfvad i ett hörn af salen och på hvars ansigte öfverraskningen och glädjen tydligt visade sig då hon mottog den vackra brochen. Bismarcks sjukdom. Wiener-tidningen Prosse säger sig nu hafva kommit underfund med verkliga orsaken till Bismarcks sjuklighet. Denne, som i allt söker elterapa kejsar Napoleon, måste nämligen i följd deraf äfven vara sjuk allt emellanåt. ) Motsvarar närmast hvad man på svenska förstår med sjäp.