Göteborgsposten – 20 oktober 1866, sida 2

Målet uppsköts till d. 30 d:s. Från Utlandet. Under det Europa återigen försättes i oro af den orientaliska frågan, säger Köln. Zeit., törberedes i sydvestra delen af denna verldsdel en omhvälfning, hvilken visserligen skall mindre omedelbart beröra de stora maktintressena, men likväl äfven bli af stor betydelse. Den pyroneiska halfön står otvifvelaktigt inför en stor kris, om hvilken man visserligen icke kan säga, när den skall utbryta, eller hvilken utgång den skall taga, men som dock oafbrutet rycker närmare och lätt skall kunna bli af inflytande äfven på andra delar af Europa. Hvar och en vet, att Spaniens förhållanden äro de bedröfligaste i verlden. Då för sex år sedan marskalk ODonnell lyckats förena de moderata elementerna af konservativa och progressister i ,den liberala unionen, tycktes det som om det af borgerliga krig och revolution, despotism och anarki fruktansvärdt hemsökta landet slutligen skulle komma till något lugn och, trött vid de egoistiska partiernas vedervärdiga hat, egna sig åt åkerbrukets, handelns ooh industriens försummade intressen. Men detta hopp har genom de senare årens händelser grymt gäckats. ODonnell kunde lika litet som något annat partihufvud motstå herrsklystnadens lockelser, palatsintrigerna och presternas kabaler. Den liberala Unionen splittrades, och makten öfvergick till Moderados. Nu vexlade under några år ministererna tätt på hvarandra, tills på våren 1865 revolutionen stod hotande för dörren. bå beslöt drottningen sig för att återkalla ODonnell, som skall hafva stått på vippen, att med de antidynastiska progressisterna träda i öppet förbund mot tronen. Drottningen, om hvilken det påstås att hon städse vacklar mellan fruktan för helvetet och för revolutionen, gjorde den föga vilkomna ministåren eftergifter, som väckte stor förundran. Ej allenast skulle Italien erkännas, den länge lagligt fastställda, men faktiskt alltid åter uppskjutna försäljningen af kyrkans stora egendomar slutligen verkställas, utan måste äfven drottningens verkliga hemliga råd, den beryktade syster Patrocinio och padre Claret, draga i landsflykt. Den nya regeringens början var särdeles lofvande, men det lysande programmet stötte snart på oöfvervinneliga hinder. Presterskapet hotade med uppror, progressister och demokrater förebrådde ministerpresidenten trolöshet, det okloka kriget med de sydamerikanska republikerna, den allmänna stiltjen i handeln och kolerans raseri frambragte snart en situation, som den iregirige Prim begagnade till en regering af soldatesken. Försöket strandade visserligen, men ODonnell måste snart vika för en ministör Narvaez, hvilken nu hemsöker landet med ett skräckregemente af värsta slag. De liberala och radikala räcka nu hvarandra handen mot den gemensamma fienden, och då den materiela nöden, den finansiela oredan samt moraliska splittringen uppnått en så hög grad och bourbonernas dynasti i grund vändt folkets hjerta ifrån sig, så är ingenting sannolikare, än att nästa revolution ej skall nöja sig med en ny minister, utan sträfva till en genomgående förändring. I sjelfva verket kan man efter de sista tio årens erfarenhet knappast längre tvifla om, att Spanien skall duka under för en tröstlös ruin, om ej bourbonerna, hvilka redan förlorat den franska och de italienska tronerna, äfven bortjagas från den spanska jorden. Presterskapets mot all kultur fientliga bigotteri finner städse inom slottet ett godt emottagande; sedernas sjunkande, vällust, lättja, lyx och slöseri utbredas från tronen öfver landet; och finnes det en gång en duglig regering, strandar hon regelbundet mot palatsintrigerna. Kännaren af den spanska historien kan härför framkomma med en massa bevis, hvilka äro till största delen så krassa, att de föga egna sig att meddelas i godt sällskap. En helt annan bild företer Portugal, der monarkien med allvar sköter sin pligt, ställer sig på det godas sida och befrämjar allmänbildningen. Derför realiseras i Portugal reformer, som i Spanien stanna på papperet, derför drager Portugal nytta af jernvägsnätets, bankernas, aktiebolagens moderna kraf