Göteborgsposten – 19 oktober 1866, sida 2

Från Utlandet. Den långa kampen mellan presidenten och det republikanska partiet i Förenta Staterna kan nu anses vara i konstitutionelt hänseende afslutad genom de kongressval, som nyss egt rum. Dessa val tyckas visa, att den nya kongressen skall med stor majoritet påyrka det ändringsförslag till törfattningen, som det republikanska partiet förordat, eller åtminstone den del deraf, som atser vilkoren för Sydstaternas representationsrätt och negrernas rätt till omröstning. Presidenten Johnson skall i December finna emot sig en lagstiftande församling, som, fastän endast representerande en del af Unionen, representerar den del, som befolkning, rikedom och resultat af ett lyckligt krig gjort oemotståndlig. Inom denna församling skall han ej kunna räkna på en tredjedel af medlemmarne. Inom senaten räknar hans politikjendast omkring 15 anhängare, mot 37 al det motsatta partiet; inom den nedra kammaren, eller Representanthuset, skola hans motständare lätt kunna erhålla den för dem behöfliga majoriteten af två wedjedelar. Gentmot kongressen är han derföre, så som sakerua vu stå, i lagstiftningsangelägenheter maktlos. Kongressen kan besluta hvilka åtgärder den behagar, oaktadt hans veto, och fastän hans konstitutionela myndighet ännu är mycket stor, fastän han ännu har makt öfver arm och flotta, ännu tilloch atsätter tjenstemän, ännu till stor del leder styrelsen i de besegrade staterna, är det likväl tydligt, att han ej kan af sig sjelf utföra någon nationaj politik. Det skall finnas män inom kongres. sen, hvilka ej skola rygga tillbaka för att väc.