Göteborgsposten – 18 oktober 1866, sida 2

— —CkO —— Fran Utlandet. Till det lilla parti af sjelfständiga liberh la inom E ngland, som gjort sin nations ir ktellektuela höjande till sitt hufvudföremål oc tiderför äfven hedras med namnet tänkand liberala, lemnar Skotland i öfverensstämmel åsse med sin befolknings allvarliga och sträl elsamma karakter flera af partiets mest fram hlstående medlemmar, och bland dem mr Gran Duff, hvilken man äfven kan anse som en re presentant för den s. k. kontinentala skolar Enligt hvad han hvarje år brukar göra, ha t Grant Duff för sina väljare i Elgin uppdragi en politisk öfverblick, hvars första del behand lade parlamentsreformen, medan den andra be handlade de kontinentala förhållandena. I af seende på det nyss ändade kriget i Tyskland ytuade han att sedan Preussen på andlig ;lområde tastkedjat sitt öde vid revolutioner och Österrike gjort sig till uppgift reaktioner Jmot det intellektuela framåtskridandet, har Preussens politiska seger endast varit en tidsIfråga. Ett stort verk har utförts. ÖsterriIke står nu utom Italien och tyska förbundet, och denna förändring har utförts på ett ej på långt när så smärtsamt och uppskakande sätt, som jag hade befarat. Innan kriget bröt ut, yttrade jag, att ingen, som känner de i Europa verkando krafterna, kan vara i tvifvel om, hvem som skulle såsom segrare framgå ur kampen; men tidpunkten vågade jag icke förutsäga. Tändnålsgeväret har gjort mycket, men ej allt. Hyfsning, godt förstånd, bildning hatva gjort det; de bidrogo mer än jag anal till den stora öfverlägsenheten på slagfältet. En annan orsak att glädja oss hafva vi uti den preussiska armöens uppförande i främmande land. Några excesser hafva visserligen förekommit, men mindre än i något annat krig som förts sedan verlden blef till. Att så väldiga truppmassor, inkastade för ett politiskt ändamål, som fullständigt uppnåtts, i en ssentlig stat, bragt jemförelsevis så föga elände och ruin öÖfver landet, tillhör de ärotullaste tilldragelserna i mensklighetens historia och är en uppmuntran, som ej kan skattas högt nog, för alla hvilka tro på menniskoslägtets ständiga framåtskridande och förbättring. — Man må döma om kriget huru som helst, detta är dock en sanning. Kongressen för de sociala vetenskaperna, hvilken nyss afslutats, har i år varit talrikare besökt än vanligt. Ett ej obetydligt antal at de deltagande kom från Amerika, och utmärkte sig deribland den qvinliga läkaren från Newyork d:r Mary Walker genom sitt ifriga deltagande i diskussionen. Denna dame väckte äfven stort uppseende genom sin klädsel: den uniform hvari hon under det borgerliga kriget i Amerika tjenstgjorde såsom såltskär vid unionsarmåen. Förhandlingar ötver qvinnans sociala ställning hafva intagit ej ringa rum på kongressen, så t. ex. är bland dess tå omedelbara beslut ett, neml. att äfven i Manchester grunda en törening, i enlighet med hvad som redan finnes i London och Dublin, för att åt qvinnor af medelklassen öppna ett större verksamhetsfält, en visst icke onyttig sträfvan, då man betänker, att den qvinliga befolkningen i det förenade konungariket med mer än en million öfverstiger den manliga. Att i en kongress, der det täcka könet var dmligen starkt representeradt, äfven frågan om qvinnornas statsborgerliga emancipation — deras valrätt — skulle komma på tapeten, pehöfver knappast nämnas. D:r Mary Walker förklarade det rent ut för en skymt mot Storbritanniens herrskarinna, om hennes kön ö cke skulle komma i åtnjutande af lika rätt ned männen. Man gjorde för öfrigt endast mspråk på valrätt för af män ej representeade qvinnor. Vid den festmåltid, som för någon tid odan hölls i Liverpool med anledning af atantiska kabelns lyckliga nedläggande, afsänes till Förenta Staternas president ett lycknskningstelegram hvarå följande svar ingick:v Ört LÅ — L — — — —