Göteborgsposten – 17 oktober 1866, sida 1

ö Den ende som i egentlig mening repreeenterade var erkebiskopen. Hos honom loerade konungen, drottningen och prinsessan Lovisa. Urkebiskopen, som är en förträftlig värd, sökte i allt reparera hvad fostkomitden brutit mot takt och vanlig höflighet. i Det mesquineri, som den numera rykt barvordna testkomita på ett så bjert sätt lade i dagen, är dock endast en ny bekrättelse på det gamla ordspråket: jntet nytt sker under vlen-. Vid ett tillfälle då Carl XIV Johan besökte Upsala och staden skulle visa sig på styfva linan, gick allt väl tör sig till dess att utgifterna för festligheterna skulle betalas. Borgerskapet vägrade att dermed taga betattning, och det var på vippen att liqviden skolat affordras — konungen, då skandalen förekoms i sista stunden derigenom att några personer som ej tillhörde borgerskapet liqviderade beloppet. När konungens svärföräldrar önskade bese Skokloster och Upsala, företogo de denna resa, Jemte konungen och drottningen, på ångbåt. Middag intogs ombord, serverad från konungens kök, som medföljde. I Upsala besökte de kungliga ick landsböfdingen, utan erkebikopen, hos hvilken de serverades med förfriskningar, sedan de besett Domkyrkan och den ötriga herrligheten i mycken brådska. Allt antydde att konungen icke hade glömt det nyss passerade. Hufvudstadens fullmäktige arbeta också på sin odödlighet. Ena dagen etablera de såsom grundsats att de väl kunna yttra sig, till och med hålla långa och lifliga tal om on fråga som blifvit föredragen, men äro ändå ej förpligtade att votera i samma fråga, på grund af grannlagenhetseller okunnighetsskäl. En annan dag förkasta de efter votering det erbjudna tillfället att mot en jemförelsevis ringa kostnad erhålla öfver Norrström vid sidan af sammanbindningsbanan, en gångbro, så väl behöflig för trafiken. Åtslaget grundades derpå att er sådan skulle hindra uppförandet framdeles af en ny körbro längre ned öfver strömmen. Men när denna bro blir byggd kan ingen med visshet beräkna. Man skall först tvista några år om bästa platsen för denna bro; derefter några år om byggnadssättet, och vidare några års tvist om sättet för byggnadsmedlens anskafsande. Man ser tydligt att stadsfullmäktige använda stor möda och verkligen lyckas, att göra sammanbindningsbanan så litet som möjligt gagnande för hufvudstaden — onekligen ett illustert sätt att tillgodogöra den betydliga kostnad som både staten och staden måste vidkännas för denna bana! Göran.